jag överanvänder ord, stavar fel och jag har meningsuppbyggnaden från helvetet

Kategori: Personligt

Ibland så får jag klagomål på mitt språk, att jag överanvänder ord, stavar fel att jag har meningsuppbyggnaden från helvetet, och det stämmer, så bloggar jag, utan mina slarvfel och och underliga meningar så hade bloggen varit betydligt tunnare.

Jag läser ALDRIG någonsin igenom mina inlägg innan jag postar dem, skulle jag göra det så skulle jag börja tvivla på formuleringar och hur bra det egentligen var och så skulle jag få prestationsångest och börja sudda och censurera, jag skriver som jag tänker  just då, jag tänker inte efter innan jag skriver. Jag bara skriver. Ofta så har jag inte ens någon färdig bloggidé, bara någon mening, en kort tanke eller en känsla, sen knappar jag bara och ser vad som kommer. Jag kollar inte på skärmen när jag skriver heller, jag är en sån där som tittar på mina egna fingrar istället, ibland kikar jag upp, men största delen av tiden så är det fingrarna som gäller.

Om en del stör sig på fel och slarv i mina texter så diggar de helt enkelt inte mitt sätt att skriva på, får jag inte göra så som jag känner mig bekväm med så blir resultatet helt enkelt inte det samma, för mig så känns det viktigare att förmedla de åsikter och den känslan som jag är ute efter än att glänsa med ett perfekt språk.

Jag vill se en riktig isbjörn

Kategori: Personligt

Jag har fått värsta nord- och sydpolen besattheten, jag satt och googlade och så upptäckte jag att man kan åka till både antarktis och arktis, det är svindyrt men jag åker hellre och ser isberg och isbjörnar eller pingviner en gång än att åka på tråkig sol- och bad semester tio gånger. Så fort jag har fått lite ordning med mitt boende och min ekonomi så ska jag börja spara och när jag har pluggat klart så vill jag åka. Jag har hittat skitmånga roliga saker jag vill göra, jag vill se arktis och antarktis, se konstiga djur på galapagosöarna, jag vill åka till grönland och färöarna. Kruxet är dock att jag inte gillar att resa, det är läskigt och främmande, men men, nya tag, hellre dö för att jag gör något än död utan att ha gjort något alls.





En fet iskall lavett, rakt över hela mitt ego

Kategori: Personligt

Igår så fick jag veta att jag hade misslyckats på ett test för dyslexi och koncentrationsstörningar som var obligatoriskt på komvux där jag går. Min första reaktion var ungefär "de kan få mina tidigare vg:n och mvg:n uppkörda i röven, på tvären! På distans har jag läst in det för fan! Distans är mycket svårare än att sitta på lektion!" Jag blev riktigt jävla bitter, som en fet iskall lavett, rakt över hela mitt ego. Grejen är att jag ALDRIG har sett ned på eller tyckt att det har varit något fel på människor som har dyslexi, adhd eller något annat alls, vad ska de göra åt saken liksom? Det är ju bara att se glad ut och göra det bästa av situationen.

Men jag bara kände att ord som använs i samma andetag som "handikapp" och "störning" kan jag liksom inte ta till mig att jag har en släng av, jag vill liksom inte ha det där "jo men man måste ha överseende, Anna har dyslexi" eller "asså hon har ju adhd, det är därför" jag vill inte ha genvägar, hjälpmedel eller överseende, jag vill göra allt som alla andra gör, på samma villkor och premisser och det har jag klarat hittills. Att jag lär mig fort och presterar väldigt mycket på väldigt lite tid är en av mina få talanger, ska jag inte ens få det lilla?

på torsdag ska de tydligen utsätta mig för fler tester för att se om och vad det är för fel på mig, jag ser inte direkt fram emot det, jag går mest med på det för att jag vill få bekräftat att jag inte har en släng av något annat än tidsoptimism och lathet.

x2 + (3-2) + 4* 13 = jävligt frustrerad

Kategori: Personligt

Jag håller på att slutföra de sista uppgifterna för den här terminen, det är därför som jag är ganska frånvarande här, för slappar man i början  så får man mycket att göra i slutet. Jag är oförbätterlig, jag gör om det varje gång.

Fast nu har jag inte så mycket kvar, mitt stora problem är mest matematiken. Jag fattatade absolut nada när jag började (när jag gjorde ett diagnostiskt test för några år sedan så sa de att jag behövde repetera hela högstadiet) men skam den som ger sig, det har jag skitit i och hoppat direkt på matte a istället, och det går faktiskt ganska bra med tanke på min 3-åriga kunskapslucka. Ganska mycket är det för att när jag kommer till saker som jag inte förstår så ringer jag min syster Elin "jag fattar inte dom här förbannade jävla ekvationerna, varför har det här X:et en pytteliten tvåa som är hans kompis och vad ska jag göra av den????" sen hjälper Elin mig.

Nu pluggar jag matte som ett jävla as, jag vill ha vg eller mvg, bara för att se om jag kan få, från att inte fatta ett skit och ligga efter till bra betyg, det kan gå, inget är omöjligt. Matte är inte min grej, men det kan bli.

Män slår ju liksom inte bara kvinnor, helst slår de andra män

Kategori: Personligt

På nyårsafton blev min lillebrorsa misshandlad, han var helt ommöblerad i hela ansiktet, svullen och blå. Två småkukade bybor från Oskarström sparkade på honom efter att de hade slagit ned honom. Sparkar man på någon som ligger ned, upprepade gånger dessutom och dessutom i huvudet, då har man seriösa empatiproblem, mer djur än människa. Min lillebror hade dessutom druckit så han var inte alls istånd att försvara sig. Jag kan helt ärligt medge att jag har empatiproblem just nu, jag dagdrömmer om att de där djuren ska gå för långsamt över ett tågspår eller kanske stöta på en anabolapumpad dörrvakt som råkar ha en riktigt dålig dag, ett öde värre än döden, karma is a bitch.

Caschar ut på sin dåliga karma, det gör man i alla fall inte genom att bli dömd proportionerligt på laglig väg, straffen som de där två neandertalarna fick är skrattretande på alla sätt och vis.

Jag fattar gammalt hederligt slagsmål (även om det också är ett ganska primitivt tilltag) två muppar med knytnävar liksom, men att regelrätt spöa upp någon som inte kan försvara sig själv, att vara fler mot en och att sparka någon som ligger ned, fegare än så blir det inte. Att sparka på någon som ligger borde fan vara borderline till mordförsök. Tänk om de hade sparkat en gång för mycket? Eller en gång för hårt? Då hade jag kanske aldrig mer fått se min bror igen.

Det är anledningen till varför jag är totalt emot allt vad vapen och våldslekar heter, jag är övertygad om att white trash våp som bjuder in till våldslekar bäddar för att deras barn ska bli våldsamma as
, steget från noll våld till övervåld är betydligt längre än steget från vålds-tv, våldslekar och boys will be boys- bullshit till övervåld. Att killar slåss är ett problem, ofta så är föräldrar rädda om sina döttrar "gå inte ensam genom parken" liksom, risken för att din dotter ska bli våldtagen är betydligt mindre än att din son ska bli misshandlad, män slår ju liksom inte bara kvinnor, de gillar ju tydligen att banka på varandra också. Att en man misshandlar en annan man är de vanligaste misshandelsfallen. Idiotin leder alltså både till att killar slår och blir slagna.

Jag undrar ibland vad det är för jävla föräldrar som lyckas producera såna jävla misslyckanden till barn.

Bilden föreställer Viktor ett par dagar efter att han blev överfallen

Saker som till och med Anna kan

Kategori: Personligt

Jag har vid ett flertal tillfällen hört "om till och med Anna kan så kan jag också" om både skola, bantning och nu senast om att sluta röka. Jag blir lite road av det, typ som att det är någon slags bottennotering, saker som till och med Anna kan. Nu vet jag att folk (oftast) inte menar så, men jag har hört det tillräckligt många gånger för att börja fundera lite av över hur andra ser på mina (o)förmågor.

Fast sen är det ett ganska bra utgångsläge, att vara underskattad, det blir liksom lättare att springa om när ingen ser en som ett hot.

Inredningstidningar är döden för kreativiteten

Kategori: Personligt

Jag har aldrig lästinredningstidningar. Jag har bläddrat lite i ett par eller fem, men aldrig köpt själv eller faktiskt bläddrat med något större engagemang.
Nu är jag beroende av att någon hipster-bög med fluga ska berätta för mig vad jag kommer att gilla i morgon
Jag har trott starkt på att inredningstidningar är döden för kreativiteten, du blir inte inspirerad, du lär dig vad du ska och inte ska tycka om. Estetisk hjärntvätt.

När jag började planera att jag skulle flytta så började jag googla fraser som "interior design" och "livingroom inspiration" jag skulle ju bara titta lite, pyttelite. Sen deklarerade jag för Emma, att man blir nog bara inspirerad! Massor med nya idéer! Självbedrägeriet hade satt in. Givetvis så har jag fokuserat hela min uppmärksamhet på superstageade grejer, inget naturligt och riktigt här inte, Jag är den porrsurfande silikontuttsmannens motsvarighet, fast med inredningar och miljöer. Allt naturligt går fetbort. Jag blev helt desperat på gult och grått (vad? Det är det nya beige och grönt, kind of) jag ville ha en gul soffa, nej, jag var TVUNGEN att hitta en gul soffa. Det var för ett par veckor sedan. Nu måste, måste, måste jag ha en mintgrön soffa, jag kan inte leva utan den.

Jag förvandlats till ett passivt, hjärntvättat och okreativt monster. Jag suktar desperat efter vita krispiga interiörer med pasteller till, jag hatar ju vitt. Hatar!

Nu är jag beroende av att någon hipster-bög med fluga ska berätta för mig vad jag kommer att gilla i morgon, jag kan inte längre sortera ut vad jag faktiskt gillar och vad jag borde gilla. Jag och Emma är som två pundare, vi delar med oss av våra fixar till varandra, vår facebook korrespondens ser typ ut så här:

Emma 10:01: Kolla skänken som jag måste handla! (Bifogad bild)

Anna 10:03: ÅÅÅÅÅH! målat element! (Bifogad bild)

Emma 10:07: silvereks golv, mååste haaa! (Bifogad bild)

Anna 10:09: Kolla hyllsystemet! (Bifogad bild)

Ja, ni fattar.

Jag har en mapp på min dator med "måste ha" bilder, Jag tittar inte bara på skiten, jag sparar den också. Som tur är så kommer min kassa ekonomi att sätta stopp för min ohämmade framfart, för med ett studiebidrag så får man inte ens en designmöbel.

Professor i "sakerAnnatyckerärintressant"?

Kategori: Personligt

Jag har ett problem. Ett litet problem som börjar bli ett stort problem. Jag vet seriöst inte vad jag vill bli, jag rotar omkring varenda dag i utbildningskataloger och register över olika yrken och det gör mig bara mer och mer förvirrad, jag läser läskiga intervjuer med folk som har gått olika utbildningar och om hur de inte visste vad de skulle söka för jobb efter att de var färdiga med sina utbildningar, jävla mardrömsscenario. Jag vet vad jag inte vill göra. typ. Hjälp!

Jag vill inte:


- Jobba med gamla (kass lön)
- Jobba på förskola (kass lön och låg ambitionsnivå)
- vara arbetslös akademiker (känner att den talar för sig själv)
- Vara lärare (låg lön)
- Jobba på sjukhus (jag har en lång rad med fobier för allt från blod till nålar)
- Jag vill inte tala inför stora grupper med människor (läskigt!)
- Ha ett klassiskt kvinnoyrke (låg lön, lågstatus och ja, för mycket kvinnor)
- Vara chef (kan man inte muta folk med glass för att de ska vilja vara ens kompisar så hoppar jag det)
- Ha dålig lön, jobba massor av övertid eller jobba med oinspirerade och lata människor (den talar för sig själv)

Jag vill:

- Jobba med något roligt (vem vill inte det?)
- Tjäna skapligt med pengar (csn vill gärna få återbäring på alla pengar som de har betalat ut, misstänker jag)
- Ha varierande arbetsuppgifter (jag blir lätt uttråkad)
- Känna att jag gör något nytta och att det finns någon mening med det jag gör (det gör mig motiverad)
- Hellre jobba ensam än i grupp (jag har inga problem med att samarbeta, men slipper helst, eller om jag  får bestämma mest, då fungerar det)
- Göra något som inte inkluderar allt för mycket rövslickeri (den kanske jag dock kan tumma lite på)

Ämnen som jag gillar i skolan:


- Psykologi
- Naturkunskap (helt oväntat det som jag faktiskt gillade bäst)
- Historia (i alla fall B-kursen)
- Samhällskunskap

Saker som intresserar mig:

- Genus och jämställdhet
- Religion
- Politik och samhällsfrågor
- Relationoner och samlevnad
- Barn och föräldraskap

Saker som jag trycker om att göra:

- Läsa (men inte skönliterärt)
- Skriva
- Diskutera
- I viss mån träffa människor (om de är trevliga, intressanta och smarta)
- Att analysera
- Att tänka, resonera och lösa problem



Vad fan ska jag bli då? Professor i "sakerAnnatyckerärintressant"?

Någon som har förslag? Det får vara hur knäppt eller svårt som helst, jag har gott om tid och lär mig ganska snabbt.

Jag vill kunna leva mitt eget liv för mig

Kategori: Personligt

Till sommaren är det tänkt att jag och Oskar ska flytta till halmstad, Rodde ska bo kvar i stockholm, vi ska alltså bli särbos istället. Jag har bott med Rodde sedan jag var 18, idag är jag 26, jag har aldrig bott själv på riktigt. Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att hela familjegrejen är ganska krävande och kvävande, jag har en stående sista hands placering, det är alltid jag och mina grejer som blir bort prioriterade och som får stå åt sidan. Det som blir kvar är liksom en ganska stark känsla av vantrivsel och tristess, hela livet är en enda lång vardag som inte tar någon av oss någonstans alls egentligen. Jag är trött på att tjata, klaga och gnälla, det ger mig inget annat än huvudvärk och det känns som att jag kastar bort mitt liv, jag kan göra mer än såhär, jag kan bli mer än vad jag är.

Jag vill kunna leva mitt eget liv för mig, jag vill ha möjligheten att prioritera mig själv och det som jag tycker är viktigt ibland,
det är bättre att Rodde får förstå att om han vill leva sitt liv enkom för sig själv så får han göra det ensam, vi kan bo på varsitt håll, han gör sin skit och jag gör min så får han åka ned en gång i månaden och jag får åka upp en gång i månaden, kvalitet istället för kvantitet.

Hela den här "jag kan inte andas utan dig" grejen är ohälsosam, det gör att jag väljer att godta saker som jag inte hade gjort annars, jag vill vara med den jag är med för att jag vill, inte för att jag måste eller för att jag känner att jag behöver det och jag behöver inte bo här, jag har inget behov av det längre.

Jag vill inte leva ett liv som går ut på ständiga kompromisser som alltid är till min nackdel, jag vill våga vara egoistisk och inte vara bitter, självuppoffrande och avklippt. Att leva så här gör mig inte lycklig, jag lever inte, jag sitter bara av tiden i väntan på att det någon gång ska bli bättre, lyckligare eller i alla fall mer uthärdligt, men det blir aldrig bättre när den andra personen är tillfreds med sitt liv och tycker att det fungerar som det ska, min lott i livet kan inte vara att någon annan ska vara lycklig på min bekostnad, så osjälvisk och snäll är jag nog inte. Jag har satt gränser, pratat, klagat, försökt att vara positiv, funderat femtiotusen gånger på om det är jag som är orimlig eller för krävande. Jag har kommit fram till att jag skiter i vilket, jag kommer aldrig att lyckas forcera fram någon slags lycka så som det ser ut idag.

Oskar citat: Anna, på måndag blir ju skitgammal!

Kategori: Personligt

Ja, jo, äldre i alla fall. Tjugosex år är jag nu. En dag äldre, ett år närmre det sista, fyra år kvar till (hemska) trettio, en dag närmare döden.

Jag är lite lätt beroende av en mild grad av elände och psykisk misär

Kategori: Personligt

Lady Dahmer skriver om positivt tänkande och om att välja sin egen lycka och tänket som leder dit. Jag tycker att det är lite intressant trots att jag inte är något stort fan av positivitetstänkande, jag fungerar liksom tvärt om.

Om jag stöter på en person som är dryg och otrevlig så är jag inte särskilt överseende eller förstående, jag tänker "vilken jävla fitta, så där ska jag fan aldrig bete mig mot folk" om jag känner mig halvdeprimerad och bitter över att min livssituation så verkligen suger jag på negativiteten tills jag känner "nej, fan, nu måste jag göra något åt skiten" och sen gör jag. Hela min blogg är ett enda stort monument över mitt negativa tänkande, jag dealar med det genom att försöka formulera tankarna och känslan i ord så har jag gjort något konstruktivt av skiten (nästan).

Jag åstadkommer mer under press, stress och negativt tänkande än vad jag gör under mer "gynnsamma" förhållanden, jag är lite lätt beroende av en mild grad av elände och psykisk misär. Jag har alltid varit lite gnällig och haft förmågan att se saker från den mörka sidan, förr i tiden så brukade det snarare göra mig tidvis deprimerad, idag så har jag lärt mig att kanalisera det genom att få ur mig det på ett eller annat sätt, jag får det att fungera för mig. Jag vill gärna se på mitt liv mer som en svart komedi snarare än ett tårdrypande drama eller en romantisk komedi.

Jag är kanske inte positiv, men jag är inte bitter för det :)


Plötsligt händer det

Kategori: Personligt

Jag fick MVG i naturkunskap A, visst det är en gymnasiekurs men jag tycker ändå att jag har varit fasligt duktig.

Hittills så har jag fått följande betyg:
Svenska A - VG
Engelska A - MVG
Historia A - VG
Samhällskunskap A - VG
Naturkunskap A - MVG

Lagom fascinerande kanske, men jag har en lång historia av G/IG så jag känner mig ganska duktig.

Svar på frågor

Kategori: Personligt

Tiddelide frågar:

Hur träffades du och Rodde?
E han en sexy man?


Vi träffades hemma hos Roddes bror, jag tyckte att han var full och pinsam, ända tills jag blev full och pinsam. Sexy man? Hahah! Nja, jag brukar inte se folk på det sättet, det var inte hans sexy-man-skap som jag föll för.

Delar ni samma åsikter och värderingar?

Rodde bryr sig inte lika mycket om saker, han lever och mår bra, bryr sig inte så mycket om det som inte berör honom direkt. Jag tycker något om allt, jag bryr mig, jag överengagerar mig. Rodde är mer laid back och avslappnad. Vi har väl samma grundvärderingar ungefär, förutom att jag är väldigt inne på det där med genus och jämställdhet, det är något som han tror löser sig själv och i vissa fall så bryr han sig inte och tycker att jag förstorar upp ett litet problem.

Vilket land härstammar han från?

Bolivia

Läser han din blogg?

Nej, han har läst något här och där men han följer den inte aktivt.

Hur gammal var du när du fick Oskar?

Jag hade precis fyllt 19.

Vilka bloggar läser du?


Oj, det är en del, det lättaste är nog att kolla in bloglovin´widgeten i höra sidan där ligger de flesta av dem. Sen så finns det några som inte ligger med där, men det är bara för att jag ska kunna ta bort dem i fall att jag ledsnar utan att bloggägaren ska se att jag har tagit bort den. Men de som ligger i widgeten på bloggen är de som jag gillar bäst.

Vem var du på högstadiet (nörden, pluggisen, sporttjejej, den populära)?


Jag vet inte riktigt, jag tror inte att jag gjorde så värst mycket väsen av mig. Populär och cool var jag i alla fall inte, det tyckte jag kanske inte heller var så viktigt, jag var ganska nöjd med att vara som jag var.

Hur tycker du att man som förälder ska agera när ens 2.5 åring slår?

Jag brukade ta Oskars hand och säga nej och säga att han inte fick slå och förklara att han inte fick slå för att kompisarna blev ledsna, vilket han säkert inte förstod men det fick in till slut ändå. Det viktigaste är väl att man på ett bra sätt markerar att det är fel.

Är du vegan/vegetarian?


Nej, jag är köttätare av rang. Jag och min syster Elin har pratat flera gånger om att vi borde bli vegetarianer men det stannar på planeringsstadiet. Jag tror inte att jag skulle klara det i längden.

När blev du av med oskulden?


Strax innan jag fyllde 18.

Leker Oskar med vapen, alltså leksaksvapen?


Nej det har han aldrig gjort och kommer aldrig att få göra, eller han har haft  ett par vattenpistoler i roliga färger men det är ju inte riktigt samma typ av lek, då springer man runt sprutar vatten på varandra, det är liksom inte skjuta-döda-mörda.

Vem skulle du vilja se ut som om du fick välja fritt och inte välja dig själv?

Shit den var svår, jag tycker att Mary Louise Parker är väldigt vacker (även om hon är något äldre än mig) hon ser speciell ut.

Vem är den snyggaste killen i världen om du inte får välja Rodde?

Bra fråga, jag har funderat på det halva dagen idag och jag kommer liksom inte fram till något självklart svar, inte för att Rodde är så snygg att det är svårt att hitta någon snyggare utan för att det inte finns någon speciell som jag har i åtanke.

Har du någonsin kollat på porr?

Japp.

Kollar Rodde på porr?

Inte ofta (vad jag vet). Jag bryr mig inte om han gör det, så länge det inte är sjuka saker som typ djursex.

Vad tycker du om Porr och strippklubbar?

Jag är okej med att det finns, jag har aldrig besökt en strippklubb så jag har ingen aning om hur det är, jag sätter mig inte på tvären mot något som jag inte vet hur det går till. Så länge alla är med på det och ingen kommer till skada så är jag okej med det.

Skulle du tycka att det skulle vara ok att Rodde gick på en strippklubb och fick en lapdance på tex en svensexa?

Om det var på typ en svensexa så skulle jag vara okej med det, en engångsföreteelse. Men skulle han själv gå på strippklubbar för att få en lapdance så skulle jag ifrågasätta varför det kändes så jäkla viktigt. Man måste få leva lite även om man har ett förhållande (inom rimliga gränser givetvis).

Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan
sa:
Jag skulle vilja se en videblogg med dej. Fast du har ju ingen kamera..... Skulle va roligt att se och höra hur "du är".

Gamla videobloggar finns här:

Videobloggar

Sockerapa frågade:
vad är det mest provocerande som finns?


Jag är ganska lättprovocerad, men jag får nog säga att det är människor som anser att kvinnor och män har olika roller att förhålla sig till. När någon klämmer ur sig att kvinnor borde vara hemma och ta hand om man, barn och hem eller att kvinnor ska få göra vad de vill, fast med hemmet som utgångspunkt så tar jag det nästan som en personlig förolämpning. Sen så blir jag grymt provocerad av människor som tycker att kvinnohat, homofobi och rasism är vettiga åsikter som bör respekteras.

Tankgirrl sa:
Jag tycker Oscar verkar vara en av de gulligaste coolaste ungar som finns! Kan du inte visa vad han har på sig en typisk dag? Det behöver inte vara kort på honom utan bara på klä'derna1 Är nyfiken!
Sen skulle jag gärna vilja se bilder på hur ni bor :)


Ett hemma-hos reportage (haha!) kommer så fort jag har köpt eller får tillgång till en kamera.

Oskar i diverse outfits (klicka för större format):



Viola frågade:
Delar Rodde din syn på hur man(ni) ska fördela hemmets sysslor eller är den uppdelningen ni har mest ett resultat av att ni har olika sinne för ansvar?


Olika sinne för ansvar har vi definitivt. Rodde tycker att jag ska städa mer än honom men det är inte för att jag är kvinna och han äör man, det är för att han jobbar 9 timmar om dagen + resväg på totalt en och en halv timme, mitt pluggande tar kanske 1-2 timmar om dagen i genomsnitt. Jag städar, diskar, tvättar, handlar och lagar mat, men sen så behöver jag inte betala några räkningar eller någon mat, rodde betalar och jag sköter hemskiten, vi ska göra så tills jag har betalat av alla mina skulder, när jag är klar med det så ska jag börja betala och Rodde ska börja städa. Det är vi överens om. Jag bryr mig mer om när det är stökigt än vad Rodde gör men det är bara för att jag blir utpekad som skitgrisen när det är stökigt, konstigt nog så lyckas folk helt se förbi att halva skulden är hans (när vi hjälps åt).

Elin frågar:
Vad har ni fått för reaktioner från omgivningen på ert jämställda förhållande?


Just nu så skulle jag definitivt inte kalla vårt förhållande för jämställt, men man gör det man måste för att ta sig ur skiten man har sattit sig i. Jag pluggar, sköter hushållet (gud vad hemskt det låter) och betalar av mina skulder, Rodde jobbar och sparar pengar. Genom att ha den lösningen som vi har just nu så kan vi få det bättre sen och då på lika vilkor.

Elli frågar:
Vart skulle du vilja bo? Stad, omgivning, ville, lägenhet?


Jag gillar Stockholm, jag har bott i Stockholm i hela mitt liv (eller ja, stockholmsförorten botkyrka) jag trivs här. Jag skulle kunna tänka mig att bo i Halmstad i några år, mina föräldrar och två av mina syskon bor där. Jag gillar att bo i lägenhet, gärna några våningar upp så att inbrottstjuvarna tycker att det verkar onödigt jobbigt att bryta sig in och så att yxmördarna väljer att klättra in hos dem som bor lite närmare marken. Om jag skulle bo i hus så skulle det kanske i så fall vara för att jag ville ha en pool, jag gillar att bada, fast bara i pool, för där finns inga fiskar, maneter eller sjögräs.

Fia frågar:

Jag är såklart nyfiken på hur det går med er lilla tävling om att gå ner i vikt.

Ganska dåligt, nej, väldigt dåligt. Jag känner mig sjukt omotiverad. Jag jobbar på det.

Sen skulle det vara kul att veta vad det är du pluggar just nu och vad du vill att det ska leda till i framtiden. (Fortsatt utbildning/jobb)

Just nu så håller jag på att läsa in gymnasiet, efter det så vill jag utbilda mig till något jag verkligen vill jobba med, fast jag har inte kommit på vad det skulle vara än. Jag vill tjäna skapligt med pengar och göra något som är roligt, absolut inget inom vård, omsorg, skola eller barnomsorg, så mycket vet jag i alla fall.

Jag gillar att leva och helst så lever jag med alla kroppsdelar intakta

Kategori: Personligt

Jag läste ett inlägg på bambis blogg som fick mig att börja fundera på om jag var oförsiktig när jag var yngre. Det var jag inte, jag har aldrig varit modig. Till och med som liten så var jag ganska feg, jag var sådär att när alla mina kompisar hade klättrat halvvägs till toppen på trädet så satt jag på första grenen en meter upp och såg ned på marken och undrade hur jag skulle komme ned utan att slå ihjäl mig. Jag har aldrig känt mig odödlig, jag har alltid känt mig väldigt dödlig. Jag säger nästan aldrig "när jag blir gammal" jag är mer inne på "om jag blir gammal" jag har aldrig brutit några armar eller ben, jag tror att min värsta skada någonsin har varit ett schysst sommarknä.

Jag har aldrig lärt mig att åka skridskor eller rollerblades för det finns inte en chans att jag skulle släppa kanten och riskera att ramla, det gör jag bara inte. När alla andra hoppar från 10:an på badhuset så nöjer jag mig med bassängkanten, det är sådan jag är och det trivs jag med. Det enda jag missar är ju chanser att bryta armar, ben eller en nacke. Jag gillar att leva och helst så lever jag med alla kroppsdelar intakta.

Mindre smickrande

Kategori: Personligt

- Jag läser hyresgästföreningens tiding, alla sidor, ibland så råkar jag till och med läsa reklamen. Jag tycker att den är bra och blir lite glad när jag ser den på hallgolvet.

- Jag ser på tv-serier som med största sannolikhet har 14-åriga flickor som målgrupp. Att äta glass och glo på gossip girl och pretty little liars är bättre än julafton.

- Jag läser födda/döda/gifta uppslagen i lokaltidningen och skrattar åt fula barn, fula människor som gifter sig med varandra och blir lite rädd för att dö varje gång någon som är född efter 1980 har dött.

- Jag dricker vatten typ en gång i veckan, annars så dricker jag bara cola light.

- Jag ljuger för mitt barn, när han inte vill äta något så säger jag bara "nej men alltså, det här är speciella barn-salami/barn-broccoli/barn-mackor" och han går på det varje gång och blir skitglad över att vi köper speciella barnsaker.

- Jag är ruskigt självgod. Men det är mest bara för att jag alltid har rätt, är jävligt intelligent, alltid vet bäst och aldrig gör fel.

- Jag har har hår på mina tår, långa riktiga aphår, förut så tyckte jag att det var pinsamt och jag tog bort det, nu är jag mest fascinerad över det och ibland när jag kollar på tv så friserar jag mitt tå-hår.

- Jag och en person som får förbli anonym har roat oss med att chatta med gubbäckel och låtsats att vi är småtjejer i 12-13 års åldern sen har vi tagit deras mailadresser, lagt till dem på msn och låtit dem skriva en massa peddoäckel och sedan hotat dem med att avslöja dem som de pedofiler de är (humor på ganska låg nivå, samtidigt som man skrämmer skiten ur dem). En hobby som jag skaffade mig redan som 12-13-åring.



Jag är värsta simsnörden, till den graden att det nästan blir pinsamt

Kategori: Personligt

Wendela skriver om kvinnor som spelar tv-spel och datorspel. Jag älskar att spela, mest spelar jag sims 2, jag har lagt ned löjligt mycket tid på att ladda ned kläder, möbler, modifikationer, hus, sims, tapeter, golvmönster och gud vet vad för att det ska se så realistiskt som möjligt ut, jag har till och med skaffat mig sim city 4 för att kunna bestämma över layouten på mina "neighborhoods", som jag dessutom har rensat på alla standard towniesar och sedan skapat nya som jag har skickat ut och gett egna passanda namn i  simPE,  givetvis så vet jag också hur man får tag på allt custom content på betalsidor helt gratis. Dagen höjdpunkt är typ när jag hittar en en ny matberedare som är en schysst kopia på en obh nordica eller när peggy, xmsims, newsea, rose, nuke, coolsims eller raonjena släpper en ny hårmesh. Min downloadsmapp innehåller så många gb att det tar mig 15 minuter att ens starta upp spelet.  Jag är värsta simsnörden, till den graden att det nästan blir pinsamt.

Jag har till och med gett mig på att göra kläd texturer till mina gubbar, ja, jag sitter och gör kläder åt låtsasgubbar. Jag har en Anna-sim som är ihop med en sim som är snyggare än Rodde, varför? För att jag kan. Jag är liksom gud på sims, jag bestämmer allt och alla gör som jag vill.

Kaagaard Kristensen X 4

Kategori: Personligt

Jag tycker att det är lite roligt när folk på internet ibland får för sig att jag, Emma och Elin är samma person. Så kommer frågan "hur många finns det av er egentligen?!" ungefär som att vi vore kloner, flera av en och samma person.

Vi har faktiskt en bror också, men han blir inte ihopblandad med oss, han är 16 år och gillar mer att skriva med någon av alla sina 567 MSN "bekanta" än att läsa och kommentera i bloggar.



Om du vet hur man bygger ett höghus uppifrån och sen ner, så vill jag gärna vet hur

Kategori: Personligt

Jag bor i en dålig och liten lägenhet, i ett dåligt område, lägenheten är ful och trasig och jag borde flytta härifrån. Det är synd om Oskar också, väldigt synd om honom. Om jag fick en femma för varje gång jag hörde det så skulle jag ha varit miljonär i dag. Alla är proffstyckare när de talar om någon annans liv.

Jag pluggar, jag ska utbilda mig och skaffa mig ett (riktigt) jobb, jag håller på att betala av gamla skulder, vi sparar pengar. Jag har inte fått något jobb, vi har haft kass ekonomi, Rodde har inte haft fast jobb och jag har i ärlighetens namn varit ganska lat också. Man måste liksom börja från grunden och jobba sig uppåt. Jag är rätt trött på alla tyckerier om vad jag borde göra, flytta, bo och i vilken ordning det borde göras. Jag lever gladeligen här i ett par år och blir klar med komvux, sparar pengar och betalar av alla mina skulder om det betyder att jag slipper att dras med skiten sen, då kan jag lämna det bakom mig och leva bättre sen.

Eftersom att vi bor i en 1,5:a (eller 2:a, beroende på hur man ser på saken) så är vår hyra ganska låg, skulle vi flytta till en större lägenhet någon annanstan så skulle vi få betala 2000-3000 mer i hyra och förmodligen mer el (för att inte tala om att det är svårt att planka på bussen, jag skulle alltså behöva ett busskort) alltså pratar vi om extra utgifter på tre-fyra tusenlappar, tusenlappar som förmodligen skulle komma från min ficka.

Jag tycker att det är intressant att det verkar vara många som tycker att det är en bra idé att dra på sig mer utgifter när man ligger efter med dem man redan har, att det är bättre knöla till sin ekonomi ännu mer istället för att orda upp det man har och sen avancera. Jag lever gärna lite fattigt, trasigt och sämre nu om det betyder att jag kan få det jag vill senare.



Listan på saker jag saknar

Kategori: Personligt

Bambi skriver om att komma ihåg hur det var att inte ha barn. Det gör jag, det finns dagar när jag saknar det, om jag ska vara ärlig. Så här kommer den, listan (utan inbördesordning) på saker som jag saknar att göra:

1: Gå ut utan att oroa mig för barnvakt och dricka mig asfull och sova till 3 på eftermiddagen dagen efter.

2: Att vakna tidigt på morgonen utan att behöva starta frukostservice och ligga i sängen och kolla på tv-serier tills jag nästan får liggsår.

3: Att få vara sjuk och ligga på soffan och kolla på tv-shop hela dagen och tycka synd om mig själv.

4: Att kunna prata i telefon i en hel kvart utan att bli avbruten med underliga frågor, eller svar på frågor som jag inte har ställt.

5: Gå en promenad utan att göra "jag vill inte gå så nu lägger jag mig på marken och skriker" pauser.

6: Att kunna vara hemma en hel dag och göra vad fan jag vill utan att behöva oroa mig för utfodring, städning, badning eller lekparks-tvång.

7: Att kunna se högst olämpliga tv-serier med styckade lik, mord, blod, sex och otukt när som helst på dygnet utan att riskera att ge små människor men för livet.

8: Att få ha mina saker ifred. Att slippa få saker tappade, sönderpillade och utforskade.

9: Jag saknar att leva i illusionen om att jag kan göra vad jag vill med mitt liv, när och hur jag vill, nu måste jag ju ta in andra människor i beräkningarna.

10: Jag saknar att folk förstår att mitt liv är mitt och att jag inte behöver någons huvud upp i röven eller att bli överöst med bryderier om vad som är bäst, har man barn så släpper fördämningen.

"Torkar av listerna i vardagsrummet, svettigt!"

Kategori: Personligt

Jag har aldrig fattat det där med statusuppdateringar på facebook. Varje gång som jag loggar in så ser jag den där jävla rutan och tänker att jag borde skriva något, fast jag gör det bara typ en gång i månaden. Jag förstår liksom inte vem som skulle vara intresserad av mitt vardagstrams "dammsuger" eller "tvättade precis håret" eller "glömde vattna blommorna igen, fan!" vem bryr sig? Är det någon som bryr sig? Jag är inte så bra på att fatta mig kort, jag behöver många ord. Man kan ju skriva roligare saker, men då tar det ju tid att formulera sig så att det ska låta någorlunda intressant/roligt/spännade, på bloggen så kan jag ju liksom ordbajsa hejdlöst eftersom att jag kan skriva hur långt jag vill.

Fast jag vill också skriva roliga statusuppdateringar på facebook, men jag gör ju inget roligt. Jag skriver, läser, spelar dataspel, sitter i lekparken, dricker te, städar, lyssnar på musik, tvättar, diskar, äter mat, äter godis, lagar mat, köper godis, vattnar tomatplantor, pratar i telefon, har ångest över att jag är dålig på allt, har storhetsvansinne för att jag är bäst på allt, sover, går på toa och ser på tv. Slut. Jag är medelmåttigt vanlig och skittråkig.