Jag ser inte riktigt motsättningen i att tycka att det är tråkigt att vara förälder och att älska sina barn

Nu har jag sett en och en annan person som tycker att Motvilliga mamman går över gränsen för hur kontroversiell en mamma får bli, hon uttrycker sig tydligen väldigt obehagligt. Något som jag tycker är obehagligt är den heliga mamman. Det är en snäv roll som granskas i sömmarna av kända, bekanta och främmande, att vara en dålig mamma är något av det allra värsta man kan vara. Inte nog för att det finns gott av ideal man måste leva upp till, sen måste man älska det också, tycka att det är det bästaste i hela världen, att vara mamma. Om man inte känner så så ska man i alla fall ha heder nog i kroppen att ljuga om det.
 
Handen på hjärtat, vem fan tycker att det är skitkul att vara förälder hela tiden? 
 
 Jag kan känna att jag är så jävla ur usel på att vara en sån där riktig mamma, sådär som riktiga mammor bör vara. Samma sak när mammor börjar med "mitt liv fick mening när Torsten föddes", förvirringen är total. Jag tror inte på att livet har någon mening, och om det hade haft det, eller om man nu vill hävda att meningen med livet är individuell så tror jag inte att en enda pusselbit kan utgöra ett helt pussel, så att säga. Jag tycker att det kan vara dödligt jävla skittråkigt att umgås med föräldrar ibland (speciellt vissa mammor) som bara lever för sina barn och tjattrar om dem hela tiden. Jag älskar mitt barn, jag skulle absolut inte vilja vara utan honom och han är en intressant liten person, men han är inte min hobby. Han är en del av min familj.
 
Ibland vill jag vara en pappa istället det verkar vara så oändligt mycket lättare. Man kan vara  en lekpappa, en jobbarpappa, en närvarande pappa, en frånvarande pappa, en tråkig pappa, en trött pappa, en pappa som ligger på soffan och läser text-tv och sköter sitt men fortfarande räknas som närvarande. Jag skulle ju bli en skitbra lekpappa.
 
Jag ser inte riktigt motsättningen i att tycka att det är tråkigt att vara förälder och att älska sina barn. Man har ju faktiskt inte en aning alls om hur det är att ha barn innan de är tillverkade, färdiggräddade och kläckta. Det finns jättemycket som jag tycker är skittråkigt med att ha barn, att stå i lekparken i minusgrader och frysa röven av sig, att inte kunna få göra saker ifred, att bli ständigt sömnberövad, att se på en film betyder att man ska spendera en och en halv timme med att se en film om en snigel som tror att han är en bil. Att försöka vara pedagogisk och lugn för att tio minuter senare inse att man står och skriker och är högröd av ilska för att ungen sitter där på hallgolvet och bara, nej, bara nej.  För att bara nämna några saker. Nu hade jag kunnat skriva positiva saker också, men det finns det redan så många andra som gör.

Jag är rätt säker på att mammor är vanliga människor.

Kommentarer

  • Sara Holmgren säger:

    2013-11-22 |

    Tack! Då är det inte bara jag som känner så!



  • Motvilliga Mamman säger:

    2013-11-22 | Bloggadress: http://blogg.skanskan.se/motvilligamamman/

    TACK för att du förstår! Jag älskar mina barn och önskar inte livet ur dem på något sätt. De lider inte av min inställning och kommer inte att få några men av det. Jag önskar bara att fler kunde erkänna att det FUCKING SUGER att vara förälder ibland!



  • Tess säger:

    2013-11-22 | Bloggadress: http://highlandertess.blogg.se

    Det verkar finnas en press på att vara den "perfekta mamman" och då får man absolut inte säga att det kan vara jobbigt och tråkigt att vara mamma. Bara för att man tycker så ibland så innebär ju inte det att man inte älskar sina barn eller att man inte även har stunder då det är roligt och lätt. Tycker det är trist att mamman alltid ska få skit medan en pappa i princip kan byta EN enda bajsblöja och vara värsta hjälten.




Kommentera inlägget här: