Kan man verkligen tycka och resonera hur som helst och fortfarande vara en snäll och trevlig person?

Jag läste precis en krönika om att rensa bort människor med underliga åsikter bland facebookvännerna och jag kommer att tänka på alla gånger som jag har läst och hört att man faktiskt kan vara en snäll och trevlig person även fast att man tycker olika, och jag tänker på den där gången som en facebookvän tog bort mig för att jag menade på att det var okej att rensa bort de värsta rövhattarna, hon blev sur för hon tyckte att man får tycka som man vill utan att bli raderad, sen raderade hon mig. Jag orkar inte ens förklara. 
 
Kan man verkligen tycka och resonera hur som helst och fortfarande vara en snäll och trevlig person? Självklart inte. En person som inte riktigt är hundra på det där med empati, som hävdar sin rätt att säga kränkande saker och till stor del styrs av hat är självklart inte snälla och trevliga personer. Man kan inte hata  muslimer och tycka att kvinnor ska behandlas som lägre stående varelser och förvänta sig att folk helt ska se förbi det ruttna och tycka att man är snäll och trevlig under skiten. Man gräver inte i hundbajs och hoppas på att hunden har ätit en diamantring.
 
Om kvinnohatarna, rasisterna och annat pack skulle rensas från normalfuntade människors vännelistor så hade de ju kunnat sitta där och hata tillsammans med sina 10-12 vänner som de har kvar, det låter som en ypperlig lösning tycker jag. Visst går det att missionera för packet och försöka omvända dem men i de allra flesta fallen så är det bara bortslösad tid. Det går inte att vara en elak, småaktig, oempatisk och hatisk människa samtidigt som att man är trevlig och snäll.
 
 

Kommentarer

  • Oh. säger:

    2013-01-05 |

    "Man gräver inte i hundbajs och hoppas på att hunden har ätit en diamantring"
    Aahahahaha, jag älskar dig!

    Har en (f.d, han har fått nya perspektiv) SDare (dock still galet kapitalisthöger) bland mina top 30 pers jag diggar att umgås med. Det negativa har jag just listat, pros: göddigt sex, kul att dansa & kolla film med, odlar pot i sin garderob & - since we're so totalt olika åsikt- & etikmässigt är han den som hos mig utvecklat bäst motargument just emot det han & hans politik står för.

    Men trots all hans nice-het (snygg som fan är han dessutom) har hans cons helt raderat möjligheten för mig att besvara hans lovey dovey emotions. Det finns bara inte.

    Svar: Jag förstår vad du menar, vissa saker är deal breakers. Jag har en och en annan bekant som jag har känt i hundra år som har jävligt tveksamma åsikter om homosexuella, vi kan inte ens prata om det för att jag blir så vansinnigt jävla förbannad.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Linda säger:

    2013-01-05 |

    Fy fan vad bra skrivet. När hela negerboll/pepparkake/kalleankasjul-debatten tog fart för ett tag sedan postade jag på min Facebook något i stil med: "Jag vill inte ha främlingsfientlighet i mina feeds, alla köksbordrassar och "jag är inte rasist, men..."- människor kan plocka bort mig från vänlistan pronto" och det mottogs som en smula uppkäftigt hos
    ett par stycken, som menade "amen ta bort dom själv då" eller dylikt. Fick många likes och stöd också, ska sägas och visst blev jag ett par "vänner" fattigare. Men oj vilken känsla det är att få sätta ned foten, vara den större människan och visa sin ståndpunkt klart och tydligt. Sen är jag lite av en debattknarkare så jag har gjort mig osams med otaliga människor under mitt liv. Men vad gör det? Jag vill inte ha puckon i min omgivning. Du är så klok Anna! Diggar dig starkt.

    Svar: tack :)
    Jag är också sjukt diskussionsglad, jag vet att många som jag känner tycker att det är mitt absolut värsta personlighetsdrag och jag har fått påtalat för mig att jag inte kan föra en normal konversation utan att låta som "en jävla politiker som håller tal" men whatever :P

    Jag har raderat personer som har vädrat åsikter som jag bara inte kan tycka är okej, även om man tycker vissa saker eller bär på vissa fördomar så tycker jag väl någonstans att normalt folkvett borde kicka in och att de allra flesta borde fatta att vissa saker bara skriver eller säger man inte vart som helst, ingen som helst finess. Jag har fördomar, ganska gott om dem till och med, men jag förstår att jag får jobba på det själv istället för att värva andra till mina dumheter och förutfattade meningar.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Baba Jaga. säger:

    2013-01-05 | Bloggadress: http://openmindedforanything.blogg.se

    Jo man kanske inte vill vara kompis med en nazist eller någon som förtrycker kvinnor?
    Men märker man inte det ganska snabbt?
    Jag tycker ändå att de människorna som INTE har några åsikter utan bara håller käft är de som är läskigast. Det är ju de som håller tyst om de som har dem allra värsta.

    Jag raderade bort tre kompisar som blivit mammor och bara snackade om sitt barn och dess utveckling.
    Det är inte kul att läsa äntligen somnade min lilla ängel eller Åhh min prinsessa har sagt pappa och mamma för första gången. Man vill bara spy.

    Svar: Vissa ärju ganska luriga, det har varit många personer som jag har trott var rätt normalt funtade men efter ett tag så har det börjat krypa fram den ena konstigheten efter den andra. Jag kan tycka att de som gapar högst är värst för när det kommer många nötter och gapar om samma sak så normaliseras det och det blir mer rumsrent att vädra vissa åsikter, se på sverigedemokraterna, en del av mig kan önska att de fortfarande satt och tryckte i en mörk källare någonstans långt borta :)
    Folk som bara pratar om sina barn, ja de är skittråkiga. En del har inget filter, en del saker är roliga typ "Elsa ritade en snopp på tapetern i hallen" medan "Nils vickade på tummen sötaste gullisen" får min mage att vänta ut och in.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • apan säger:

    2013-01-05 | Bloggadress: http://sugarmonkey.blogg.se

    Blir oftast helt vaninnig när jag ser "bekanta" som gillar såna där halvrasistiska grejer, som det där med "nej tack till böneutrop" osv, då har jag oftast tagit upp det med dom in persona, och grejen är ju att folk oftast inte fattar vad dom gillar, dom läser en rubrik och blir sura och ba "gilla". Jag blir mest förbannad över att dom inte läser på innan dom börjar gilla massa skitsidor, och när man förklarar vad det egentligen handlar om så kommer dom oftast på andra tankar. Om dom inte gör det så vill jag fan inte ha med dom att göra. Bleh

    Svar: Åh, det där känner jag igen. Jag brukar gå runt och rätta till missförstånd och förutfattade meningar, kalles jul ska jag inte ens börja på igen men där haglade ju missförstånden.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Tess säger:

    2013-01-05 | Bloggadress: http://highlandertess.blogg.se

    Ja, det är stor skillnad på att tycka olika och att tycka olika. En del som tycker olika är toleranta mot andras åsikter, medan andra hävdar sin åsikt som att det är den enda rätta. Ingen hänsyn till någon annan. Sedan finns de extrema. De som har människofientliga åsikter. Upptäcker jag någon sådan på min lista så har jag inga problem att radera den.

    Svar: Tycka olika är jag helt ok med, fan vad tråkigt det vore annars :) Men precis som du skriver så är de människorna som bär på människofientliga åsikter inte mycket att hänga i granen.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Tess säger:

    2013-01-05 | Bloggadress: http://highlandertess.blogg.se

    Svar: En del verkar inte förstå det där med att det är ok att tycka olika (så länge som det inte gäller människofientliga åsikter d.v.s.). Jag kan inte säga att jag har direkt "mainstream"-åsikter om nästan nåt... Och en del blir jättearga på mig för att jag inte tycker som dem. Det brukar jag bemöta med just: "tråkigt om vi alla skulle vara lika och tycka lika" :-)



  • Baba Jaga. säger:

    2013-01-05 | Bloggadress: http://openmindedforanything.blogg.se

    Jo det finns gott om folk som man efter några rundor på msn eller som tagit i sig lite sprit börjar spy hatiska åsikter mot folk som de oftast inte känner. Jag tror det är mest osäkra människor som måste trycka ner andra.

    Jag hatar mammor som bara snackar om sina barn har massor i min omgivning. Som endast kan snacka om sina barn och vad de gör om dagarna.
    Att liksom skaffa en indentitet genom barnen.
    Det värsta med de är att de ska moralpredika och vara så jävla hysteriska och lägga sig i ens privatliv.
    Det är mestadels därför jag raderade J, N. och E för jag orkade inte med deras jävla moralsnack med mig.

    Liksom är man mamma så snackar man moral och snackar man moral så är man alltid mamma.
    De hänger oftast alltid ihop.



  • Pyspunka säger:

    2013-01-21 | Bloggadress: http://pyspunka.wordpress.com/

    Jag tycker att det där är jättesvårt. Och intressant.

    Det där med att ha olika politisk åsikt kan vara berikande. För HUR trist skulle det inte bli om man bara hängde med dem av samma politiska hemvist eller som kom från samma uppväxtmiljö eller socioekonomiska bostadsområde som man själv bor i som vuxen? Mitt liv skulle vara mycket fattigare om jag stängde ut resten.

    Samtidigt. Vad gör man åt dem som röstar på SD? Det är lätt att säga att man ska skilja på sak och person, men hur är det att praktisera det? Hur lätt är det inte att man tänker vissa tankar om kompisen som är SD:are eller att man dömer någon som inte lever eller beter sig på samma sätt som man själv gör?

    Själv blev jag jätteledsen när en av mina kompisar öppet började med rasistsnack. Vi har inte gjort slut men jag har placerat honom på en annan del av vänskapsskalan. Han är jättetrevlig och jag skulle kunna ringa honom mitt i natten och få hjälp. Men. Han röstar på SD och tycker att "allt är blattarnas fel". Ska vi vara kompisar eller inte?

    Jag tror att det finns en risk att man blir väldigt ensam om man rensar för hårt. Om man ska ha alla "perfekta". Samtidigt som det är sjukt svårt att ungås med en rasist....

    Svar: Jag kan också tycka att det är svårt, jag har dock jävligt svårt att skilja på sak och person, jag kan ibland tycka att om man resonerar tillräckligt idiotiskt så är man faktiskt en idiot. Om man ändå bestämmer sig för att vara vän eller bekant med någon som tycker och tänker jäkligt underligt så kan man ju alltid göra det, jag känner själv ett och ett annat gränsfall. För hård kan man givetvis inte vara, ingen är perfekt och folk får givetvis tycka olika men jag har en gräns.
    Anna Kaagaard Kristensen




Kommentera inlägget här: