"vadå, jag vill ju känna mig som en superhjälte bara för en dag"

När bröllop  kommer på tal så är det nästan alltid någon som kommer med den väldigt sömniga kommentaren "alla flickor har drömt om sitt bröllop sedan de var små, att få vara prinsessa för en dag". Gör vuxna kvinnor det? Drömmer om att få vara prinsessor för en dag? För då finns det ju verkligen ingen "prinsessperiod" då handlar det om en pandemisk psykos som leder till en livslång och kronisk önskan att vara ett sagoväsen. 
 
Jag undrar vad folk skulle säga om en kille ville ha en dräkt med låtsasmuskler på sig på sitt bröllop "vadå, jag vill ju känna mig som en superhjälte bara för en dag, jag har drömt om det sedan jag var liten". Det skulle förmodligen inte tas emot allt för väl. Jag undrar om det är för att kvinnor på något sätt blir jämställda med barn? Prata med bebisröst, vilja klä ut sig till prinsessa och be om hjälp med saker man egentligen kan, infantilt våpbeteende som faktiskt är ganska accepterat hos kvinnor. 
 
 

Kommentarer

  • Elin Astrid säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://elinastrid.blogspot.com

    Asså jag fattar inte det där. Jag har inga jävla prinsess-drömmar, jag är ju vuxen herregud. Är det något jag inte vill vara är det någon som är beroende av andra, samt livegen.

    Jag skulle absolut kunna tänka mig att gifta mig men om det måste vara korsetter som stryper andningen och kjolar som inskränker mitt rörelsebehov, då får det vara.

    Svar: Om jag ska gifta mig någon gång så ska jag göra lite som jag och min sambo vill med det och skita i traditioner som jag tycker är spåniga. Det ska vara kul och personligt.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Mariel säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://mixifamily.com

    Mmm jättemärkligt faktiskt. Jag hade en del tankar på hur jag ville gifta mig (vid stranden vid ett vattenfall) men när verkligheten kom in så var det mindre viktigt. Det viktiga var vem jag gifte mig med och ATT vi gifte oss :D Jag tog en klänning jag burit tidigare, som passade gravidmagen: en vinröd klänning. Här kan man se bild: http://jungeltelegrafen.vol.no/Search/Innhold/mainG.aspx?Traceid=f35c5fa9-0afe-4f43-b001-625bb3b986f8&subAction=Bryllup

    Vi gjorde bara något litet av dagen. Tänkte att vi firar det i framtiden.

    Var långt ifrån en bridezilla iaf. Och jag åt inte ens den maten jag önskade mig. VI åt det min pappa hade lust att laga. Men what the hell - jag var jätteglad, men framför allt.. jag är superlycklig varje dag - bröllop är ju bara En enda dag... jag har större helhetstänk än så känner jag.

    Svar: Jo men så är det ju, det är äktenskapet som kommer efter som är det väsentliga. Jag får intrycket av att många lägger så jävla mycket krut på en prinsessdag och glömmer att livet fortsätter efter.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Lady Dahmer säger:

    2012-07-10 |

    Vi våldsmatas med hollywoodkulturen helt enkelt. Disneyprinsessor och sagor och Meg Ryanfilmer och hollywoodromantik som sedan förföljer oss hela livet.

    Svar: Precis, jag läste faktiskt om det där i någon artikel för ett par år sedan att romantiska kommedier ofta bygger upp orealistiska förväntningar som leder till att en del får problem i sina förhållanden och äktenskap eftersom att verkligheten inte riktigt ter sig så som filmerna.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Men.. säger:

    2012-07-10 |

    Fast jag vill ha ett prinsessbröllop. En enorm psinsessklänning och en dag då jag får överdriva med klänning, accessoarer, spets, smink och annat fjoll som inte hör till vardagen. En dag i ett sagoland tycker jag låter underbart då man hittat den person man vill spendera resten av livet med.

    Bara för att jag vill ha ett prinsessbröllop känner jag mig inte som ett barn eller förtjänar att jämställas med ett barn. Jag kan vilja ha ett prinsessbröllop och ändå vara i kontroll av mitt liv, försörja mig själv och göra saker själv ("be om hjälp med saker man egentligen kan", herregud, brukar kvinnor verkligen göra det mer än män menar du? Tycker man hör om män som inte "kan" laga mat själv oftare än man hör om kvinnor som inte "kan").

    Jag tycker faktiskt inte att en kvinna med prinsessdrömmar ska förminskas mot en kvinna utan prinsessdrömmar.

    Svar: Nu menade jag inte att jag tycker att vuxna kvinnor är jämställda med barn utan att det ses som mer okej att kvinnor beter sig barnsligt och fjantigt än att män gör det, män ska "kunna själv". Sen förstår jag inte varför bröllop har blivit så hårt förknippat med prinsesseri, varför måste det prompt dras paralleller till prinsessor och sagor och hur kommer det sig att det är så vanligt? Det handlar ju om att man har blivit indunkad "happily forever after" i tid och otid. Hade jag gift mig så hade jag också velat gå loss på en massa krimskrams som inte hör varadagen till men jag förstår inte varför det har något med att vara prinsessa att göra, är inte det ett ganska nytt påfund?
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Hanna E säger:

    2012-07-10 |

    Jag har också funderat på det, men kan inte påminna mig om jag någonsin har drömt om mitt bröllop varken när jag var liten eller senare.
    Jag började fundera på hur jag ville ha det när det blev aktuellt och då var jag helt övertygad om att jag inte ville känna mig som någon prinsessa.

    Om min man hade insisterat på att supermanklädsel så hade vi väl fått hantera det, kanske ta några extra kort i lite mer neutral klädsel. Men det hade kanske varit kul med ett bröllop med superhjältetema? Något att tänka på när det är dags för fira något jubileum...

    Svar: Superhjältebröllop, haha! Ja det hade varit intressant.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Michis till Mariell säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://michaeala.blogg.se

    Ni såg jättelyckliga o fina ut ju =)

    När jag gifte mig var jag heller ingen bridezilla och det var inte min dåvarande fru heller. Enkelt o blygsamt. Det enda jag skulle vilja ändra på om jag gifter mig igen är o ha en mer maffig ring, inte den allra tunnaste modellen osv.. sen faktiskt en lite finare klänning än en för 100:- på KappAhl som jag gifte mig i senast..

    Men kan ju inte påstå att jag drömde om bröllop som liten..



  • KalsongMorsan säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://kalsongmorsan.blogg.se/

    jag har aldrig drömt om ett stort prinsessbröllop. eller bröllop alls, jag trodde aldrig jag skulle gifta mig.

    han har velt gifta sig med mig sen jag var 16. när jag var 25 & väntade vårt fjärde barn tänkte jag "varför inte" jag ville att vi skulle gifta oss, inte att det var min dag - utan våran.

    Svar: Jag är väldigt veligt inställd till det där med att gifta sig. Det känns så jävla definitivt. Jag håller med om att det är "bådas dag" det är helt skevt att många kvinnor tror att det bara handlar om dem.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Candy säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://sugarhearted.wordpress.com

    Fattar inte det här med att utgå från att ALLA kvinnor drömmer om ett "prinsessbröllop". Klart det finns de som gör det, men alla? Verkligen inte. Jag gör inte det, få av mina vänner gör det, folk som kommenterar här gör inte heller det. Antar att folk utgår från att alla kvinnor drömmer om detta p.g.a. att det är så kvinnor framställs i sagor, filmer etc., men det är tråkigt att de inte kan se bortom normen inom sådana.

    Jag funderar dessutom över det här med kvinnor som har det som sin enda dröm. Alltså jag respekterar & förstår de som har det som _en_ av sina drömmar, jag respekterar också de som har det som den _enda_ drömmen- men jag kan inte förstå det. Fan vad sorgligt, tänker jag, om det enda ens liv handlar om, det enda mål en har, är att ha ett vackert bröllop, att bli någons man. Såg faktiskt en kvinna på TV för ett tag sedan som sade att det var hennes enda dröm. Och eftersom hon var överviktig och behövde banta, skulle hennes coach peppa henne genom att ge henne det prinsessbröllop hon alltid drömt om, för bröllop drömmer alla kvinnor om sade han.

    Suck.

    Svar: Det där har jag också tänkt på, just det där att det skulle vara den största dagen i livet också. det är lite sorgligt. Tänk efteråt så tradigt det måste kännas.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Candy säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://sugarhearted.wordpress.com

    @ "Men":

    Klart det finns kvinnor som ber om hjälp med saker de egentligen kan. Har flera exempel på det ur mitt liv, t.ex. f.d. vänner som egentligen både orkar & kan bära tunga matkassar men har bett sin man göra det för att de tycker att det är bekvämast så. Så säger de: "Kan du bära matkassarna åt mig, det är så tungt och jag är ju så svag." Eller som mycket väl skulle kunna fixa saker med sin dator, men inte har lust eller ork att sätta sig in i hur datorer fungerar, så de ber mannen att göra det. Gärna under frasen: "Du vet, kvinnor & teknik."

    Så... bara för att du aldrig stött på sådana kvinnor, betyder det inte att de inte existerar.



  • Tess säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://highlandertess.blogg.se

    Jag har personligen aldrig förstått mig på det där "prinsessa för en dag", vit stor klänning och all stress som de verkar gå genom inför bröllopet för att allt ska vara perfekt. Jag skulle slå till med en enda stor fest ifall jag gifte mig :-)



  • Teskedsmamman säger:

    2012-07-10 | Bloggadress: http://www.teskedsmamma.se

    Klllar man på "Say yes to the dress" så har ALLA kvinnor drömt om det där prinsessbröllopet sedan de kunde gå...

    Nej, kan inte direkt påstå att mitt bröllop var det jag drömde om när jag var liten, möjligtvis min karriär som veterinär, som inte blev av...



  • Lisa säger:

    2012-07-11 | Bloggadress: http://mondolane.blogspot.se/

    Det är väl fullständigt okej om nu folk bestämmer sig för att klä sig i en stor, vit klänning och frack och sedan betala tusentals kronor för att få en massa idiotisk smörja om dom nu vill ha det. Jag har heller aldrig förstått det, men om det är viktigt för folk får man väl acceptera det även om man inte förstår det. Jag förstår inte folks behov av att fira det mesta (födelsedagar, bröllopsdagar, dop osv) men får väl acceptera ändå. Man hoppas väl att det är för att människor blir glada av det, och inte för att dom förväxlar fantasi och verklighet. Skulle det vara för att dom förväxlar fantasi och verklighet kan vi väl för bävelen inte klandra fantasimakarna - vi skall veta bättre än att blanda ihop film och verkliga livet.



  • Therese säger:

    2012-07-11 |

    Jag har funderat mer och mer på detta med bröllop i takt med att det börjar bli bröllop balnd väner och familj. Det jag främst slagits av är att pengarna. Är inte det lite sjukt att lägga över 100 000 kr på en dag!? Ok att det blir ett minne för livet men det känns ändå groteskt!
    Den andra saken jag tänkt på (gäller de i min närhet) är att mannen överhuvudtaget inte är engagerad. Han ska väl gift sig lika mycket?! Jag blir mindre och mindre sugen på att gifta mig när jag ser detta. Känns som att balansen är svår att återta efter en sådan sak. Jag skulle förmodligen strypa min karl innan vi hann till altaret om ett bröllop ska ske enligt "prinsessmodellen"..

    Svar: Ja, det där är också intressant att männen ofta inte är involverade alls. Om jag skulle gifta mig så skulle jag vilja att båda var lika delaktiga så att det blev "vår grej" och inte bara min. Jag vill ju att han ska vilja gifta sig lika mycket som jag, annars kan det lika gärna kvitta.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Thessa säger:

    2012-07-11 |

    Fan, jag skulle gärna vara superhjälte för en dag! Har ju älskat superhjältar sen jag var 5 och min första "idol" var spindelmannen (då hette han inte spiderman haha). Ville heller inte vara "prinsessa" på mitt bröllop. Jag hade svarta kläder från Sweden Rock shop och maken snygg svart varg t-shirt beställd på rock shop för samma tillfälle, med jeans. Vi gifte oss i rådhuset och även om ett av vittnena hade kostym (gör inget, han passade i det) hade vi verkligen inget vanligt bröllopstema. Sen en trevlig middag på eftermiddagen med närmaste familjen i hyresgästlokalen och fika hemma efter. Helt jävla perfekt, och lagom utgifter. Gifte mej med min man för att jag älskar honom och vill vara gift med honom (han ville oxå ;) inte för att nära en prinsessdröm jag aldrig haft!

    Svar: Haha! Ja, men det är ju så det ska vara, att man gör det till sitt eget.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Linda M säger:

    2012-07-11 | Bloggadress: http://ladyandthemeow.blogspot.se

    Jag drömde om att gifta mig i snö, med sälskinnsanorak och dito byxor och skor (inte så schysst, jag vet) i en slags romantisk arktisk dröm. Så även om man drömmer om ett "prinsessbröllop" kan ju drömmen se helt annorlunda ut än Disney-Askungen (som t.ex. hela goth/vampyrromantikgrejen)!

    Vad som stör mig mest är dock att flickor ofta förväntas fokusera på (heterosexuella) kärleksrelationer i lekar och drömmar. Drömmen om bröllop, att göra sig fin, att fokusera på killar, osv. Tänk om flickor och kvinnor kunde inse att de är tillräckliga och kompletta i sig själva!

    Svar: Jag förstår vad du menar och jag håller med om att det hela tiden ska fokuseras på heterosexuell kärlek, men jag förstår inte riktigt varför bröllop och prinsessagor blandas ihop. Ser man på riktiga prinsessor så är det ju ganska långt ifrån bröllopsfantasierna utan det handlar mer om just sagoprinsessor.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Alice säger:

    2012-07-12 | Bloggadress: http://theolddays.blogg.se

    Det stämmer ju inte ens att alla kvinnor drömt om sitt bröllop sen de var små. Jag var rätt övertygad om att jag varken ville gifta mig eller skaffa barn tills jag var en sådär 19. Nu är jag... tja, öppen för möjligheten, men det är fortfarande inte något jag drömmer om.




Kommentera inlägget här: