Det behöver inte mynna ut i maniskt klädbytande och utseendefixering

Många är väldigt dissiga mot barbie och menar att dockan skulle vara en källa till utseendefixering och ätstörningar och gudvetvad. Jag måste erkänna att jag är väldigt svag för barbiedockor. Det var min absoluta favoritleksak när jag var liten, jag hade över 30 dockor och diverse tillbehör.
 
Visst lämnar dockan lite att önska på utseende fronten, men jag tycker att barbie kan vara en bra leksak. Barbie har en egen bil, hus, kompisar och hon kan ha diverse jobb och hobbies. Det behöver inte mynna ut i maniskt klädbytande och utseendefixering.
 
Barbie har inte bara varit en superstylad dockan med en massa kläder och hårborstar och plastskor, tvärt om så har hon varit mycket mer än bara en rosa fluffig prinsessa. Hon har varit allt från astronaut, polis, dataingenjör och pilot till lärare och veterinär och är man lite om och till sig som förälder så kan man faktiskt visa sina barn att barbielek inte måste vara ett maniskt klä av och klä på.
 
Barbie föreställde en arbetande kvinna redan på 60-talet och en astronaut barbie släpptes 1965. Jag tycker att barbie får oförtjänt mycket skit och kritik med tanke på hur mycket det finns att göra på den blå sidan av leksaksaffärerna.
 
Barbie har aldrig gift sig, skaffat familj och tagit ut hela föräldraledigheten eller plockan någon mans skitiga strumpor från golvet i hopp om att bli en god hustru. Ken är en fånleende birollsfilur, barbie är en solklar huvudroll. Jag tycker att barbie är en bra leksak med massor av möjligheter till rolig och pedagogisk lek där det finns rum för fantasi och att testa på olika roller.

Kommentarer

  • Luxxie - Kreativitet Deluxe säger:

    2012-07-12 | Bloggadress: http://luxxie.blogg.se

    Vad bra skrivet! Det har jag aldrig tänkt på. Det finns ju alltid två sidor av saker, vilken bra inflikning i debatten om Barbie :)

    Svar: Tack :)
    Anna Kaagaard Kristensen



  • baba jaga säger:

    2012-07-12 | Bloggadress: http://openmindeforanything.blogg.se

    Jag funderar själv på att köpa barbie och ken, men inte för att leka utan för att ha de i paketet för att de är så gulliga och roliga att titta på.

    Barbie är någon form av konst.
    Inte för att ligga i någon sandlåda med rufsigt hår och hemmasydda kläder.

    Svar: Jag har också funderat på det där. jag satt på ebay en dag och hittade massor av dockor som jag hade när jag var liten, nostalgi på hög nivå :)
    Anna Kaagaard Kristensen



  • La Candida säger:

    2012-07-12 | Bloggadress: http://vimorina.blogg.se

    Håller med. Sen tror jag faktiskt inte att barn reflekterar så värst över barbies utseende, även om vi vuxna skulle önska att det inte var så himla oproportionerligt (fast barbie är ju inte den första leksak/docka som är det heller) Jag lekte dock aldrig själv med barbie som liten, men det var mest för att jag tyckte det var så tråkigt att de flesta bara gick att böja på mitten och det var lite för enformigt.

    Svar: Jag vet att jag inte tänkte särskilt mycket på hur barbie såg ut, mycket möjligt att jag blev påverkad utan att vara medveten om det, men jag tror att vuxna ser det betydligt mer än barn gör.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • E säger:

    2012-07-13 | Bloggadress: http://lammochbockar.blogspot.com

    Så sant. Och det här med proportioner, vilken docka är proportionerlig egentligen? Stora huven och korta ben, smala midjor och tunna långa ben utan fötter, överdrivna muskler och tjocka halsar... Jag håller med, barbie är faktiskt en självständig brutta och rätt fancy. Bra poäng. Och barnen blir ju rätt påhittiga när de leker med barbisar. Det enda tråkiga är att det är en "tjejleksak", att föräldrar sällan köper denna roliga grej till sina killar. Fler killar borde leka med Barbie!

    Svar: Jag håller med om att det är kasst att killar oftast missar barbielekar, jag tror att det skulle vara bra för dem att leka den sortens lek precis som att tjejer missar en massa genom att de blir hänvisade till docklekar.
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Miss Bildad - Hellre missbildad än obildad säger:

    2012-07-13 | Bloggadress: http://missbildad.blogspot.se/

    Mycket tänkvärt! Själv saknar jag en funktionshindrad Barbie.

    Svar: Sant!
    Anna Kaagaard Kristensen



  • ett ritstift i din rumpa säger:

    2012-07-17 | Bloggadress: http://yllestrumpa.wordpress.com

    tack för att du belyser något som jag själv varit för blind för att se i barbie-debatten!

    Svar: Jag har själv varit ganska ambivalent när det gäller barbie, men nu tycker jag att barbie är helt ok :)
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Sandra säger:

    2012-08-03 |

    Jag var aktiv barbielek-älskare i ca två år & en drabbade mig negativt på två sätt only, det första var att jag hade fem cindys men bara EN ken. ("Homosexualitet, vad är det?" Det fanns ingen i min, eller i mina föräldrars, bekantskapskrets som var öppet gay/bi förrän jag var 10 & själv föll in love with a girl) När jag lekte med kompisar hade dom oftast inte ens en snubb-barbie, så det blev alltid slagsmål om vem som skulle bli ihop med ken i slutändan. Eller Daniel som han alltid fick heta.
    Problematik nummer två var att Daniel alltid fick en sådan, efter vår subjektiva smak, underbar personlighet. Det var ju vi själva som skapat vår urman, den perfekte pojkvännen enligt våra tycken. Vilket länge, omedvetet, orsakat komplikationer i mina mans-förhållanden, "VARFÖR gör han sådär knäppt, fattar han inte att blablabla?".

    Svar: Haha! Ja, de flesta har ju bara en Ken och massor av barbies så han får ju bli en så kallas "seriel monogamist" eller typ "Ken goes big love" :)
    Anna Kaagaard Kristensen



  • Hatchetface säger:

    2013-05-17 | Bloggadress: http://hatchetface.wordpress.com

    Håller med! Har sett en Barbie i rullstol förresten!




Kommentera inlägget här: