Tur att någon i familjen känner ett socialt ansvar

Kategori: Oskar

Jag börjar misstänka att mitt barn vill bli en trädkramare. För några dagar sedan så förklarade han att det var fel att göra kläder av djur, igår deklarerade han att han inte äter kött längre (tur för mig att han inte riktigt vet vad som är kött och vad som inte är det) och idag kom han hem och berättade att han hade lekt sopbil och återvinning. Nyss sa han att vi måste sortera hans rum och återvinna det som han inte ska ha kvar eller kanske ge det till barn som inte har några leksaker.

Föräldrapodden

Kategori: Blogg

Danitra (eller om jag kanske ska kalla henne Minnia) har en podcast som heter föräldrapodden, för några dagar sedan så intervjuade hon mig om bebislycka och föräldraledighet och nu ligger det uppe på internet för allmän beskådan (eller snarare lyssning). Rebecka Edgren Aldén som har skrivit boken "Skriet från kärnfamiljen" är också med i samma avsnitt.

Jag låter arg, hetsig och lite lagom osympatisk, väldigt läskigt att höra sig själv.
Ämnena är intressanta och berör nog de flesta av mina läsare så gå in och lyssna på podcasten HÄR!

Att berömma istället för att skälla

Kategori: Genus & jämställdhet

Ganska uppenbart är det att klädkedjorna inte är intresserade av att lyssna på några klagomål angående deras sortiment, en del verkar ha ett standardsvar som de besvarar alla frågor angående deras sortiment med och sen var det klart liksom. Men klädkedjor kanske är som barn, de kanske ger mer respons på beröm än skäll? Istället för att klaga på "pretty girl" frossande t-shirtar på flickavdelningen så kanske man ska maila dem och berömma dem för den rosa tröjan på killavdelningen istället? För en missnöjd kund eller ett litet gäng med sådana är lätt att avfärda som gnälliga jävlar som kanske inte skulle ha handlat där ändå, men en nöjd kund vill man ju gärna ha kvar. Det borde testats, positiv respons.

Jag tror att det viktigaste är att man låter tänket genomsyra hela livet och vardagen

Kategori: Om föräldrar & barn

I går gnällde jag ju om att jag hade bloggtorka och bad om förslag på vad jag kunde skriva om och det fick jag. En av kommentarerna var:
Jag tycker att det är viktigt att barn (och vuxna) tillåts vara sig själva, att man inte bara vet att det är okej att vara sig själv utan att man vet att man faktiskt har all rätt i världen att vara sig själv. Jag har försökt att inte pracka på Oskar saker utan att ge fler alternativ och sen att får han vara med och välja, oavsett om det gäller kläder, leksaker eller vad han vill leka eller läsa. Jag tar helt enkelt bort de alternativen som jag tror påverkar negativt eller som jag tror är direkt skadliga.

Jag tror på att om man själv har fått vara med och väljas och tillåts hitta sin egen bekvämlighetszon så är det lättare att våga vara sig själv och att stå upp för att man faktiskt har rätt att se ut och vara så som man känner sig bekväm med. När föräldrar delar upp i klassiska pojke/flicka roller så är det ju föräldrarna som har skapat eller i alla fall gjort ett försök att skapa och forma barnets självbild, personlighet och bekvämlighetszon, tillåts man att själv utvecklas, formas, testa, experimentera och utveckla din egen personlighet så tror jag att man har betydligt godare chanser att skapa en vidare världsbild som dessutom är mer influerat av egna slutsatser och ställningstaganden.

Jag tycker att genustänket är viktigt, Jag har liksom svårt att förstå hur man ska kunna uppnå någon form av gott självförtroende, självkänsla och få sina barn att tänka jämställt och jämlikt om man hela tiden genom leksaker, kläder, lek och bemötande fullkomligt skriker ut hur olika pojkar och flickor är, att snacka är ju ganska billigt om man ställer det i jämförelse med alla lagom subtila signaler som man prackar på sina barn varje dag genom att bedriva könsnormativ uppfostran. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger jag får höra att jag är lika mycket värd som en man och att jag kan göra vad jag vill om jag i nästa sekund kläs i en rosa klänning, får ett spädbarn slängt över axeln och placeras vid spisen, attributen trumfar över orden i det fallet.

Hur folk tar mitt resonemang? En del tycker att jag är fanatisk och många verkar tro att Oskar går med på att ha hello kitty, leka med fiffi figurer, ha rosa kläder och liknande för att jag tvingar honom eller hjärntvättar honom, att han har kläder med disney cars och har ett par lådor fyllda med typoska "kill-leksaker" väljer folk att se förbi, normen att killar inte vill ha "tjejsaker" är så ingrodd att folk helt enkelt inte kan ta till sig att han själv uttryckligen ber om hello kitty, lila jacka och små rosa plast figurer. Jag förklarar om och om igen och väljer folk att se förbi det jag säger så berör det inte mig nämnvärt, jag vet att jag gör det som jag tror är rätt och jag ser resultat som jag är nöjd med, Oskar är glad, mår bra, han är modig och vågar, han är snäll, delar med sig och vågar vara sig själv, resultaten talar sitt tydliga språk. Han mår bra och trivs med sig själv och det är allt som räknas. Det brukar jag fråga, verkar det vara något fel på honom? Verkar han må dåligt av det?

Givetvis så stöter han på fördomar och människor som är inskränkta, då pratar vi om det. Det har hänt någon enstaka gång att han har fått kommentarer på att han har rosa på sig
, när jag frågar om han blir ledsen så brukar han säga "jag struntar i det, jag får ha vad jag vill" eller "inga skitungar ska bestämma vad jag får ha". Vi har pratat om att mångas tycker att rosa är en tjejfärg och hur flickor och pojkar beter sig och hur det kan komma sig, han är ju 7 år så enklare diskussioner kan man ha med honom vilket är väldigt bra eftersom att det viktigaste förmodligen är att man kan notera hur det fungerar och ifrågasätta varför. Jag brukar säga till honom att han är modigt för att han vågar välja själv, oavsett om man vill ha blått, grönt eller rosa, för det är inte alla som vågar välja när kompisarna kanske gillar andra färger och saker, han vet att många pojkar inte får ha rosa och aldrig har haft det, att det är en frihet att få tillgång till allt istället för bara hälften. Han brukar säga "det är inte så snällt när mamman och pappan säger nej när pojkar vill ha rosa". Om det är äldre barn så kan man prata om fördomar och vad det innebär och yngre barn kan man försöka visa olika alternativ för genom lek, litteratur och liknande.

Jag tror att det viktigaste är att man låter tänket genomsyra hela livet och vardagen, att man inte bara läser kalle har klänning och köper en rosa t-shirt.
Det är viktigt att man tänker på att man inte pretar olika till och om pojkar, flickor, olika sexualiteter, invandrare eller svenskar, att man verkligen ger tillgång till olika roller, färger, leksaker och litteratur och barnprogram varje dag och att man försöker inspirera, influera och visa olika sätt och ger utrymme för åsikter, olika resonemang och känslor, jämställdhet och jämlikhet ska vara en del av vardagen så långt det går att genomföra, finns det ställen där det brister, i min familj tex så jobbar min sambo och jag studerar på distans så jag är alltid hemma och det är rätt lätt att få hemmafru vibbar av det, men då kan man kompensera genom att aktivt visa barnen alternativ där det ser annorlunda ut, tex genom böcker, barnprogram eller andra människor man har runt omkring sig, det gäller även när det handlar om olika etniciteter, kulturer, sexualiteter och så vidare, jag tror absolut att det ökar acceptansen inför olikheter och ger ett vidare perspektiv på världen barnen har omkring sig.

Vardag

Kategori: Vardagligt

Det var ett tag sedan jag uppdaterade, jag har varit bortrest och sen har jag pluggat. Jag har slut på bra blogg idéer för tillfället, jag börjar känna mig som en hackig skiva som upprepar samma sak om och om igen, jag behöver bli lite inspirerad eller något. Om någon har förslag så är jag vidöppen :)

Halmstad besök

Kategori: Vardagligt

Nu är jag och Oskar på väg till halmstad. Idag har jag lärt mig att om man ska åka tåg så är det en bra idé att titta noga vilket tåg man går på, att åka tåg mot malmö när man ska komma till göteborg är INTE en bra idé. Det gör bara att resan blir typ 2-3 timmar längre och man för byta bussar och tåg fler gånger än nödvändigt. Jag har nog strulat ihop det när jag ska åka tåg tillräckligt många gånger för att det ska börja betraktas som ett personlighetsdrag snarare än klantighet.

Vad får man göra när barnen är på förskolan?

Kategori: Oskar

På tal om att hämta från dagis, en del tycker att det är okej att svänga förbi ica och banken innan man hämtar sina barn, andra tycker att man kan dra en eftermiddags fika med en kompis och en tredje tycker att det är strängt förbjudet att göra annat än att hämta barnen omedelbart efter att man har slutat jobb eller skola. Jag ligger nog närmst den sista varianten fast med vissa undantag, om du ändå går förbi banken och det tar 15 minuter extra så tycker jag att det är okej, att ta ica och snabbt shoppa mjölk, bröd och keso på vägen till förskolan är okej. Men att gå och fika, hänga på gymmet, storhandla för hela veckan eller julklapps shoppa tycker jag är mindre okej.

Anledningen till att jag tycker att det är mindre okej är för att det är mot reglerna, förskolan är ju för när man jobbar, går i skolan eller har 15 timmars barn, min inre moralkärring säger liksom nej till att ha förskolan som avlastning.

Jag har Oskar i släptåg jämt när jag shoppar, går till banken, handlar och så vidare, och jag ska inte ljuga, det går långt ifrån alltid bra. Om du någonsin har hört värsta djungelvrålet i skärholmen, ikea eller kungens kurva som följs av "nu har jag fått nog, ställ dig upp! GÅ! NU är jag jävligt förbannad! Vi ska åka hem!" då har du förmodligen varit där samtidigt som mig och Oskar. Men så är det, skaffar man barn så finns risken att man råkar skaffa sig en surskallig liten jävel unge som sätter sig på tvären, har trotsåldrar och annat djävulskap.

Någonstans så känner nog de flesta på sig vad som är okej och vad som inte är det, det som du skulle skämmas över att bli påkommen med brukar vara fel.

Kortast dag vinner!

Kategori: Om föräldrar & barn

Skriet från från kärnfamiljen har skrivit om det ett par gånger förr och nu för ett par dagar sedan så togs det även upp i wendela, hur föräldrar hetsar och hetsas till att barnen ska hämtas tidigt från dagis och gärna ha korta dagar.

Jag har settg diskussionerna på FL förr och bland kommentarerna på wendela så blir det nästan favorit i repris "Varför skaffa barn om man inte har lust att ta hand om dom???" det kanske låter som en bra fråga, men en ännu bättre fråga är, hur fan ska man försörja sina barn, ge dom häftiga bugaboo rymdskepp, kläder drån po.p och julklappar för en halv förmögenhet om man inte jobbar? För oftast så duger ju inte lösningen med begagnat, billiga julklappar och lördagsgodis varannan vecka heller, för fattiga människor ska ju inte heller skaffa barn "varför skaffar man barn när man inte har några pengar!!!?" är ju en annan FL favorit. Det är inte en fråga om kvalitet eller kvantitet, det handlar inte om vintermössa från po.p eller från hm, det handlar om att folk förväntar sig att föräldrar ska ge kvantitet OCH kvalitet, vintermössa från både po.p och hm.

Barn kostar pengar, det fattar vilken idiot som hellst, men tyvärr så fattar inte vilken idiot som hellst att man måste jobba för att tjäna pengar. Ska man lita på folks kommentarer och reaktioner så är ju fattiga och heltidsarbetande föräldrar det värsta som finns. Kanke tänker dem att det bara är högutbildade och välbetalda som ska få skaffa barn? Fast det strider ju lite emot "fy fan vad pinsamt det är att ha gamla föräldrar, stackars barn !!!" och gammal blir man tydligen när man passerar trettio.

Det värsta med att folk tycker synd om de stackars barnen som får spendera nio timmar om dagen på dagis är att då får en hel del föräldrar mammor dåligt samvete över att barnen måste torteras genom att leka med kompisar, måla, sjunga, ha roligt och leka på våra svenska barn-institutioner, så då ska mamma gå ned i tid för att rädda sina stackars barn, pappa hinner inte för han är så förjävla viktig på sitt jobb så universum skulle kolapsa samman om han inte fanns där heltid för att hålla ihop verksamheten. Det kanske är bäst så eftersom att alla är eniga om att det är mamma som är för berdövlig om Nils och Elsa går för långa dagar.

Prinsessan vad?!

Kategori: Blogg

Jag tycker att präster ska tvingas att viga homosexuella

Kategori: Religion/Ateism

Fyra präster har avsagt sig sin vigselrätt för att protestera mot kravet att viga samkönade par. Jag tycker att det är bra. Inte att de inte vill viga samkönade alltså, att de avsäger sig vigselrätten. Det ultimata vore ju att de sa upp sig helt. Självklart så ska homosexuella ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra, självklart så ska de få gifta sig i kyrkan. Jag tycker att präster ska tvingas att viga homosexuella och de ska fan se glada ut medans de gör det också, passar inte det så borde de få en fet sula i röven och få promenera raka vägen till arbetsförmedlingen.

Det är inte som att en handläggare på arbetsförmedlingen kan bestämma sig för att inte handlägga åt homosexuella, fula eller finska människor, så varför ska präster få lov att diskriminera på betald arbetstid?

Jag vill kunna leva mitt eget liv för mig

Kategori: Personligt

Till sommaren är det tänkt att jag och Oskar ska flytta till halmstad, Rodde ska bo kvar i stockholm, vi ska alltså bli särbos istället. Jag har bott med Rodde sedan jag var 18, idag är jag 26, jag har aldrig bott själv på riktigt. Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att hela familjegrejen är ganska krävande och kvävande, jag har en stående sista hands placering, det är alltid jag och mina grejer som blir bort prioriterade och som får stå åt sidan. Det som blir kvar är liksom en ganska stark känsla av vantrivsel och tristess, hela livet är en enda lång vardag som inte tar någon av oss någonstans alls egentligen. Jag är trött på att tjata, klaga och gnälla, det ger mig inget annat än huvudvärk och det känns som att jag kastar bort mitt liv, jag kan göra mer än såhär, jag kan bli mer än vad jag är.

Jag vill kunna leva mitt eget liv för mig, jag vill ha möjligheten att prioritera mig själv och det som jag tycker är viktigt ibland,
det är bättre att Rodde får förstå att om han vill leva sitt liv enkom för sig själv så får han göra det ensam, vi kan bo på varsitt håll, han gör sin skit och jag gör min så får han åka ned en gång i månaden och jag får åka upp en gång i månaden, kvalitet istället för kvantitet.

Hela den här "jag kan inte andas utan dig" grejen är ohälsosam, det gör att jag väljer att godta saker som jag inte hade gjort annars, jag vill vara med den jag är med för att jag vill, inte för att jag måste eller för att jag känner att jag behöver det och jag behöver inte bo här, jag har inget behov av det längre.

Jag vill inte leva ett liv som går ut på ständiga kompromisser som alltid är till min nackdel, jag vill våga vara egoistisk och inte vara bitter, självuppoffrande och avklippt. Att leva så här gör mig inte lycklig, jag lever inte, jag sitter bara av tiden i väntan på att det någon gång ska bli bättre, lyckligare eller i alla fall mer uthärdligt, men det blir aldrig bättre när den andra personen är tillfreds med sitt liv och tycker att det fungerar som det ska, min lott i livet kan inte vara att någon annan ska vara lycklig på min bekostnad, så osjälvisk och snäll är jag nog inte. Jag har satt gränser, pratat, klagat, försökt att vara positiv, funderat femtiotusen gånger på om det är jag som är orimlig eller för krävande. Jag har kommit fram till att jag skiter i vilket, jag kommer aldrig att lyckas forcera fram någon slags lycka så som det ser ut idag.

Vad gör dig mest ledsen, facebook eller aftonbladet.se?

Kategori: Om föräldrar & barn

Idag så läste jag en artikel om att barn mår dåligt över att föräldrar använder sig av sociala nätverk som twitter och facebook, de känner sig sårade av att föräldrarna ibland ger dem deras odelade uppmärksamhet. Det bara måste vara skitsnack, för jag menar, mår barnen mindre dåligt av att mamma eller pappa kollar på blocket istället, läser en bok eller pratar i mobiltelefon? Oskar tycker alltid att jag är en jävla taskmört när han inte får min uppmärksamhet omedelbart, om jag sitter på facebook, bloggar, ringer csn eller lagar mat, det skiter han blankt i "Du är elakaste mamman som inte kommert när jag ropar!!" sen springer han in på sitt rum och smäller dörren ett par gånger så att tavlorna på väggen nästan ramlar ned, så att jag verkligen ska förstå vilken jävel jag är som inte väljer att bränna vid maten på spisen för att studera hans senaste framgångar i mario galaxy.

Jag undrar liksom när lilla Olle mår som sämst?

a) när mamma kollar facebook?

b) när pappa läser dn under frukosten?

c) när mamma skruvar ihop en bokhylla?

d) När pappa ringer försäkringskassan och blir placerad i jordens längsta telefonkö?

e) När mamma kollar på tv?

Alla vet att bara bögar, fjollor, mesar och annat löst folk gillar feminina saker

Kategori: Genus & jämställdhet

Ett ganska populärt sätt att racka ned på genusmedvetna föräldrar är ju hävda att mammor (alltid mammor) tvingar sina söner att ha klänning, leka med bara dockor och ha rosa kläder och nagellack, den föreställningen verkar vara ganska utbredd bland folk, konstigt nog. Det som jag aldrig har fattat är, om du tvingar på din dotter klänning och strumpebyxor då är det okej, man visar vem som bestämmer liksom, men om jag skulle tvinga på min son en rosa t-shirt så är jag en barnmisshandlare eftersom att jag inte låter mitt barn bestämma.

Nu tvingar jag inte på mitt barn några andra kläder än mössa och vantar om vintern och förra veckan sa jag nej till att han skulle få gå till skolan i shorts, vanlig gränssättning alltså. Men om mössan hade haft hello kitty tryck, vantarna hade varit rosa eller om jag hade sagt nej till att min dotter skulle få ha kjol när det var -10 grader ute, då är vi tillbaka där igen, barnmisshandlande genusmamma.

En annan sak som jag tycker är ganska intressant är hur folk väldigt selektivt väljer att se vad de vill se, om en pojke har typiska pojkkläder från pojkavdelningen, klädsel enligt konstens alla regler, och sen ett hårspänne eller kanske lite nagellack då ser folk bara en enda sak, nagellacket eller hårspännet, röda varningslampor blinkar, jävlar vad det sved till i ögonen nu. Att resten är normativt spelar absolut ingen roll, för alla genusvetenskapshatarna vet att bara bögar, fjollor, mesar och annat löst folk gillar feminina saker.