Svar på frågor

Kategori: Personligt

Tiddelide frågar:

Hur träffades du och Rodde?
E han en sexy man?


Vi träffades hemma hos Roddes bror, jag tyckte att han var full och pinsam, ända tills jag blev full och pinsam. Sexy man? Hahah! Nja, jag brukar inte se folk på det sättet, det var inte hans sexy-man-skap som jag föll för.

Delar ni samma åsikter och värderingar?

Rodde bryr sig inte lika mycket om saker, han lever och mår bra, bryr sig inte så mycket om det som inte berör honom direkt. Jag tycker något om allt, jag bryr mig, jag överengagerar mig. Rodde är mer laid back och avslappnad. Vi har väl samma grundvärderingar ungefär, förutom att jag är väldigt inne på det där med genus och jämställdhet, det är något som han tror löser sig själv och i vissa fall så bryr han sig inte och tycker att jag förstorar upp ett litet problem.

Vilket land härstammar han från?

Bolivia

Läser han din blogg?

Nej, han har läst något här och där men han följer den inte aktivt.

Hur gammal var du när du fick Oskar?

Jag hade precis fyllt 19.

Vilka bloggar läser du?


Oj, det är en del, det lättaste är nog att kolla in bloglovin´widgeten i höra sidan där ligger de flesta av dem. Sen så finns det några som inte ligger med där, men det är bara för att jag ska kunna ta bort dem i fall att jag ledsnar utan att bloggägaren ska se att jag har tagit bort den. Men de som ligger i widgeten på bloggen är de som jag gillar bäst.

Vem var du på högstadiet (nörden, pluggisen, sporttjejej, den populära)?


Jag vet inte riktigt, jag tror inte att jag gjorde så värst mycket väsen av mig. Populär och cool var jag i alla fall inte, det tyckte jag kanske inte heller var så viktigt, jag var ganska nöjd med att vara som jag var.

Hur tycker du att man som förälder ska agera när ens 2.5 åring slår?

Jag brukade ta Oskars hand och säga nej och säga att han inte fick slå och förklara att han inte fick slå för att kompisarna blev ledsna, vilket han säkert inte förstod men det fick in till slut ändå. Det viktigaste är väl att man på ett bra sätt markerar att det är fel.

Är du vegan/vegetarian?


Nej, jag är köttätare av rang. Jag och min syster Elin har pratat flera gånger om att vi borde bli vegetarianer men det stannar på planeringsstadiet. Jag tror inte att jag skulle klara det i längden.

När blev du av med oskulden?


Strax innan jag fyllde 18.

Leker Oskar med vapen, alltså leksaksvapen?


Nej det har han aldrig gjort och kommer aldrig att få göra, eller han har haft  ett par vattenpistoler i roliga färger men det är ju inte riktigt samma typ av lek, då springer man runt sprutar vatten på varandra, det är liksom inte skjuta-döda-mörda.

Vem skulle du vilja se ut som om du fick välja fritt och inte välja dig själv?

Shit den var svår, jag tycker att Mary Louise Parker är väldigt vacker (även om hon är något äldre än mig) hon ser speciell ut.

Vem är den snyggaste killen i världen om du inte får välja Rodde?

Bra fråga, jag har funderat på det halva dagen idag och jag kommer liksom inte fram till något självklart svar, inte för att Rodde är så snygg att det är svårt att hitta någon snyggare utan för att det inte finns någon speciell som jag har i åtanke.

Har du någonsin kollat på porr?

Japp.

Kollar Rodde på porr?

Inte ofta (vad jag vet). Jag bryr mig inte om han gör det, så länge det inte är sjuka saker som typ djursex.

Vad tycker du om Porr och strippklubbar?

Jag är okej med att det finns, jag har aldrig besökt en strippklubb så jag har ingen aning om hur det är, jag sätter mig inte på tvären mot något som jag inte vet hur det går till. Så länge alla är med på det och ingen kommer till skada så är jag okej med det.

Skulle du tycka att det skulle vara ok att Rodde gick på en strippklubb och fick en lapdance på tex en svensexa?

Om det var på typ en svensexa så skulle jag vara okej med det, en engångsföreteelse. Men skulle han själv gå på strippklubbar för att få en lapdance så skulle jag ifrågasätta varför det kändes så jäkla viktigt. Man måste få leva lite även om man har ett förhållande (inom rimliga gränser givetvis).

Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan
sa:
Jag skulle vilja se en videblogg med dej. Fast du har ju ingen kamera..... Skulle va roligt att se och höra hur "du är".

Gamla videobloggar finns här:

Videobloggar

Sockerapa frågade:
vad är det mest provocerande som finns?


Jag är ganska lättprovocerad, men jag får nog säga att det är människor som anser att kvinnor och män har olika roller att förhålla sig till. När någon klämmer ur sig att kvinnor borde vara hemma och ta hand om man, barn och hem eller att kvinnor ska få göra vad de vill, fast med hemmet som utgångspunkt så tar jag det nästan som en personlig förolämpning. Sen så blir jag grymt provocerad av människor som tycker att kvinnohat, homofobi och rasism är vettiga åsikter som bör respekteras.

Tankgirrl sa:
Jag tycker Oscar verkar vara en av de gulligaste coolaste ungar som finns! Kan du inte visa vad han har på sig en typisk dag? Det behöver inte vara kort på honom utan bara på klä'derna1 Är nyfiken!
Sen skulle jag gärna vilja se bilder på hur ni bor :)


Ett hemma-hos reportage (haha!) kommer så fort jag har köpt eller får tillgång till en kamera.

Oskar i diverse outfits (klicka för större format):



Viola frågade:
Delar Rodde din syn på hur man(ni) ska fördela hemmets sysslor eller är den uppdelningen ni har mest ett resultat av att ni har olika sinne för ansvar?


Olika sinne för ansvar har vi definitivt. Rodde tycker att jag ska städa mer än honom men det är inte för att jag är kvinna och han äör man, det är för att han jobbar 9 timmar om dagen + resväg på totalt en och en halv timme, mitt pluggande tar kanske 1-2 timmar om dagen i genomsnitt. Jag städar, diskar, tvättar, handlar och lagar mat, men sen så behöver jag inte betala några räkningar eller någon mat, rodde betalar och jag sköter hemskiten, vi ska göra så tills jag har betalat av alla mina skulder, när jag är klar med det så ska jag börja betala och Rodde ska börja städa. Det är vi överens om. Jag bryr mig mer om när det är stökigt än vad Rodde gör men det är bara för att jag blir utpekad som skitgrisen när det är stökigt, konstigt nog så lyckas folk helt se förbi att halva skulden är hans (när vi hjälps åt).

Elin frågar:
Vad har ni fått för reaktioner från omgivningen på ert jämställda förhållande?


Just nu så skulle jag definitivt inte kalla vårt förhållande för jämställt, men man gör det man måste för att ta sig ur skiten man har sattit sig i. Jag pluggar, sköter hushållet (gud vad hemskt det låter) och betalar av mina skulder, Rodde jobbar och sparar pengar. Genom att ha den lösningen som vi har just nu så kan vi få det bättre sen och då på lika vilkor.

Elli frågar:
Vart skulle du vilja bo? Stad, omgivning, ville, lägenhet?


Jag gillar Stockholm, jag har bott i Stockholm i hela mitt liv (eller ja, stockholmsförorten botkyrka) jag trivs här. Jag skulle kunna tänka mig att bo i Halmstad i några år, mina föräldrar och två av mina syskon bor där. Jag gillar att bo i lägenhet, gärna några våningar upp så att inbrottstjuvarna tycker att det verkar onödigt jobbigt att bryta sig in och så att yxmördarna väljer att klättra in hos dem som bor lite närmare marken. Om jag skulle bo i hus så skulle det kanske i så fall vara för att jag ville ha en pool, jag gillar att bada, fast bara i pool, för där finns inga fiskar, maneter eller sjögräs.

Fia frågar:

Jag är såklart nyfiken på hur det går med er lilla tävling om att gå ner i vikt.

Ganska dåligt, nej, väldigt dåligt. Jag känner mig sjukt omotiverad. Jag jobbar på det.

Sen skulle det vara kul att veta vad det är du pluggar just nu och vad du vill att det ska leda till i framtiden. (Fortsatt utbildning/jobb)

Just nu så håller jag på att läsa in gymnasiet, efter det så vill jag utbilda mig till något jag verkligen vill jobba med, fast jag har inte kommit på vad det skulle vara än. Jag vill tjäna skapligt med pengar och göra något som är roligt, absolut inget inom vård, omsorg, skola eller barnomsorg, så mycket vet jag i alla fall.

Satsuma

Kategori: Oskar

Mitt barn knarkar satsumas, jag har aldrig sett någon klämma i sig så många på så korttid förr. Fast det gör inget, det är nyttigt och skalet gör att soptunnan för en gång skull luktar ganska skapligt.

Ursäkta är det okej om jag bajsar medan du äter?

Kategori: Om föräldrar & barn

Jag läste precis kommentarer under ett blogginlägg på DN om vett och etikett, det finns på allvar människor som tycker att det är okej att byta blöjor vid borden på en restaurang?! Det är ju hur svinigt som helst. Jag har själv varit med om att folk har bytt blöjor när jag har suttit och ätit och till och med lämnat blöjan kvar på bordet, lite lagom upprörande.

Jag har svårt att förstå hur en del småbarnsföräldrar anser att de har rätt till att byta blöjor där folk äter, låta ungarna springa vind för våg på restauranger, att barnen ska få ta för sig av lösgodiset i affären som att det vore en gratis buffé och liknande. När folk klagar så är de barnhatare, småbarnsföräldrar i Sverige har det svårt.

"Det var hans fel att jag gjorde det!"

Kategori: Tankar & funderingar

I går så läste jag en artikel om otrohet, under artikeln så fanns det en kommentar som gick ungefär så här "det är inte bara den otrognes fel, man är två om ett förhållande och det är bådas fel om förhållandet är så dåligt att ena parten känner att han eller hon måste vara otrogen". Det är inte första gången som jag stöter på det resonemanget och jag tycker att det är vansinnigt fult att en del tycker att man kan skylla på den som blir offer för otroheten.

Jag förstår resonemanget men jag tycker att det är jävligt orättvist att påstå att den som har blivit bedraget bär en del av skulden. Det finns faktiskt de som har trott att allt har fungerat prima, inga problem, inget som ligger och puttrar under utan och sen kommer otroheten ändå som en käftsmäll och idyllen faller samman. Även om ett förhållande har stora problem och inte fungerar alls så tycker jag att man har tre alternativ 1: gilla läget 2: ta itu med problemen 3: gör slut på skiten. Väljer man att vara otrogen så bär man givetvis ansvaret för det själv, det är ett val, man kan liksom inte hävda att det var något som partnern drev en till. Det finns fall där jag förstår att någon har valt att vara otrogen, absolut, men fortfarande: eget ansvar.

Jag förstår att det är ganska behändigt för den som har varit otrogen att bli klappad på ryggen och få höra att det faktiskt var hans fel också, men jag tycker att det är ungefär lika dumt som att hävda att en person som lever i ett misshandelsförhållande är delaktig i misshandeln, att man är två om ansvaret för att den ena blir slagen, spottad på och kränkt. Det låter precis lika jävla dumt.

Jävla oljud!

Kategori: Vardagligt

Jag försöker att göra klart några uppgifter som jag behöver lämna in, Oskar och Rodde låter för mycket så jag tog på mig jacka, halsduk och skor och satte mig på balkongen, där var det äntligen lugnt och tyst. I alla fall i fem minuter för nu sitter ett jävla vurpollon till granne och spelar gitarr på balkongen, jag har god lust att gå upp och dänga honom i huvudet med den där förbannade jävla gitarren.

Oskar målar

Kategori: Oskar

För ungefär fyra månader sedan så målade Oskar super mario i paint, på frihand utan att titta på någon bild och då blev resultatet såhär:

 

Nu har han övat sig en del sedan dess och idag så ser hans super mario ut så här:





Seriöst?

Kategori: Tankar & funderingar

Finns det något värre än när man försöker att prata med en person om något som den personen gör som personen i fråga borde jobba på och personen ifråga far upp och börjar "DU DÅ! DU BLABLA!!!!"? Som att man måste vara felfri för att kunna påpeka att någon annan gör fel, vore det så kunde ju alla göra vad fan de vill helt utan konsekvenser. Smidigt.

Tusen ord men inga bilder

Kategori: Vardagligt

Jag har typ inga bilder på minb blogg (dah, som att jag ens behövde påpeka det) ibland hittar jag jätteroliga saker som jag borde fota och lägga upp på bloggen, typ som när jag färgade och noppade ögonbrynen och det såg så för jävligt ut att det inte ens går att beskriva med ord, eller när Oskar klär på sig själv och han ser ut som en galen lumpsamlare eller hålen i vår soffa, eller rättare sagt tygslamsorna som som en gång var en soffklädsel.

Jag äger ingen kamera, varken en digital eller en sån där old school sak, varken jag eller Rodde har kamera på våra mobiltelefoner. Vi är officiellt ett kamerafritt hushåll.


Fast jag har alltid varit lat så när jag väl köper en kamera så kommer det förmodligen inte dyka upp bilder oftare än i typ var hundrade inlägg.


Irriterande med andras skrikande barn? Jag vet något som är värre...

Kategori: Om föräldrar & barn

Skrikande barn är tydligen det som stör flest när de åker tåg med SJ. Jag vet något som är tusen gånger värre, att vara den som har ett skrikande barn på ett SJ tåg. Alla stirrar, suckar, glor, en del ropar "få tyst på ungen nu" och liknande dumheter. Jag har själv varit med om det när Oskar var runt två år när vi skulle åka till halmstad, efter femton minuter på tåget så började han spontanvråla, jag försökte med allt, jag försökte till och med muta honom med godis, INGET hjälpte, inte ens lite. Han var missnöjd, sur som fan och vrålade det högsta han kunde.

Efter ungefär fem minuters vrålande så började flera människor runt om bli arga, tanten bakom menade att han säkert var åksjuk och att det var dumt att resa med tåg med så små barn, fjortisen bredvid höll för öronen och gnällde att hon inte orkade lyssna mer "få tyst på den då!" och en annan kvinna berättade för mig att jag inte kunde ha ett skrikande barn med mig på tåget, tack för upplysningarna då förbannade stolpskott. När jag hade ungefär 5 sekunder till att själv börja gråta och skrika ikapp med arga Oskar så kom det en kvinna som hade en hel skock med ungar och försökte hjälpa mig att få tyst på honom, hon tog upp honom och han blev knäpptyst på en sekund, konstigt nog. Sen var han tyst som en mus resten av resan. Hon var verkligen min hjälte den dagen, de andra passagerarna var inte många sekunder från att typ lyncha mig och det arga barnet.

Självklart så vill ingen sitta och lyssna på andras eller sina egna barns hysteriska vrål, men vissa rövhattar verkar tro att barn kommer med en fjärrkontroll och att man kan trycka på mute för att tysta ned oljudet, eller så är det såna där specföräldrar som har fått barn som aldrig skriker och tror att det beror på deras egen skicklighet. Roligast är ju de som på allvar tror att man tycker att det är gulligt när ens unge vrålar för full hals ute bland folk, det är jobbigt, stressigt, svettigt och ibland väldigt pinsamt. Fast värst av allt är när välmenande egoister känner sig manade att berätta att något måste göras åt det skrikande barnet fast att man står där, högröd, svettig, utskämd och gör allt vad man kan för att få det lilla eländet att förstå att det inte passar sig att skrika just där och då.



Elaka mammor och osmarta barn

Kategori: Oskar

Jag (hör prassel i köket): Fråga innan du tar macka!

Oskar: Nej. NEEEJ! Nu går jag och lägger mig, jag blir förbannad! Du är en mamma som är elak med barn!

sen gick han inte sitt rum och släckte lampan och gick och la sig.

Jag: Oskar vad är ditt problem, du vet att du MÅSTE fråga?

Oskar: Du säger ju att jag ska fråga, då kan du ju säga nej, jag vill inte ha nej, jag vill ha macka!

Nu har han frågat så han fick ta sin jäkla macka.

Det finns ju inga barbasnoppar

Kategori: Genus & jämställdhet

Oskar har varit väldigt inne på barbapapa ett tag nu. Han har bestämt sig för att alla barborna med blommor i håret är flickor och alla som inte har det är pojkar, jag håller inte med. Vissa av "killarna" har kvinnoröster och andra har mansröster, och alla blombarborna har kvinnoröster, alltså kan faktiskt vissa av de som han tar som killar vara tjejer egentligen. Det köper inte mitt barn, han skriker "VARFÖR ÄR DU ELAK?! BARBAFLINK ÄR VISST EN KILLE!!!". Barbaflink har en tjejröst och ett killyttre, alltså kan han vara kille, tjej, både och eller ingenting alls.

Jag försökte vara smart och ifrågasätta hur han visste vem som var vad för ingen av dem har ju snoppar eller snippor, det är ju liksom bara färgblubbar med ögon och mun. Fast det köpte inte riktigt Oskar, han skrek " VARFÖR ÄR DU ELAK?! DOM HAR JU NÄSOR OCKSÅ!!!".






"män och kvinnor ÄR olika, problemet är bara att våra egenskaper värderas olika"

Kategori: Genus & jämställdhet

Lady Dahmer har skrivit ett bra inlägg om individualiserad föräldraförsäkring och Nina har skrivit ett om att vara feminist och att gilla färgen rosa. Jag kommer att tänka på ett vanligt (och dåligt) argument för att inte vara jämställda, alternativt så ser argumentsanvändarna det som en skruvad och ett ett "bra" alternativ till den jämställdheten som generellt förespråkas idag. Argumentet är "män och kvinnor ÄR olika, problemet är bara att våra egenskaper värderas olika".

Jag tycker att det är ren bullshit för att säga det rent ut.

Oftast så är de könsrollsförespråkarna sådana nötter som anser att kvinnor har berövat mannen på möjligheten att vara familjeförsörjaren, att samhället förstör för kvinnor för de borde inte slussas ut i arbetslivet, de ska ju vara hemma och vårda sina avkommor. Inte helt sällan så förespråkar de hemmafrulön och tycker att föräldraledigheten bara är "familjens angelägenhet". Självklart så värderas olika egenskaper olika, vissa är helt enkelt bättre än andra, självklart så kan man aldrig värdera blyghet, försiktighet och att bara omvårdande på samma sätt som att vara ambitiös, aktoritär och talför, det går inte att värdera att vara bra på att ta hand om barn exakt lika med att vara fysiskt stark.

Att vara bra på att mecka med handkontrollen är inte lika mycket värt som att kunna ta bra hand om sina barn, att vara bra på att baka är inte lika mycket värt som kunna stå på sig och inte låta sig trampas på.

Att tro att kvinnor av naturen är bra på att ta hand om barn, baka, dammsuga, laga mat och att alla kvinnor bara rent spontant föds med en störd förkärlek för rosa, det är bara dumt i huvudet. Precis lika dumt som att tro att det är självklart att män av naturen är bättre på att laga spisluckan, att gå till jobbet, lägga golv och att de drar sig till alla dova färger i färgskalan. Självklart så handlar det om vad man har övat sig på, vad folk har förväntad sig att man ska kunna, och folk förväntar sig olika av pojkar och flickor.

Kvinnor lär sig att vara kunniga inom områden och ha egenskaper som fungerar bäst i hemmiljö, baka, sy, laga middag, heminreda, vara mammalediga, vara snäll och trevlig, kunna fixa middagsbjudning, plantera saker, ta hand om barn och städa, skitpraktiskt, massor av saker som knyter oss till hemmet. Männen behöver mest bara vara bra på hemsysslor som är för skitiga eller tunga för oss svaga och skitfria kvinnor.

Jag tror inte på att det går att värdera upp många av "kvinnosysslorna" jag tror att det vore direkt dåligt att värdera upp mycket av skiten som kvinnor är fast med, vad skulle det vara bra för? Är det så vi vill ha det? Samma sysslor, samma roller och samma förväntningar, men med en klapp på axeln?

Ibland så gnälls det "kvinnor vill minsan in i bolagsstyrelser och ha chefspositioner, men jobba i gruvor, vara byggarbetare eller andra tyngre jobb vill de inte ha" nej det säger väl sig själv? Om Olle får en glass och tusen kronor på jobbet så vill jag också ha, men om chefen kastar bajs på Olle och tar tusen kronor av hans lön så går jag självklart inte dit och ber om att få ta del av skiten. Det finns säkert gott om män som skulle ta en position som chef på en förskola, men är det någon av dem som vill ha jobbet som koridorstädare? Knappast.

Mamma, pappa, föräldraledighet.

Kategori: Om föräldrar & barn

"De första sex veckorna efter barnets födelse blir det obligatoriskt för EU-mammorna att vara hemma, även om deras rätt har utökats till 20 veckor" Det är absurt att kvinnor ska ha obligatorisk föräldra(mamma)ledighet när männen inte ska ha det. Snacka om att börja i fel ände, ska människor bli mer jämställda genom att de som redan tar störst ansvar ska ha ett större obligatoriskt ansvar, det låter inte smart alls.

"Parlamentet sade också ja till två veckors frivillig pappaledighet" så väldigt fiffigt av dem, mammor ska ha sex veckor obligatoriskt, män ska ha två veckor frivilligt.

Som vanligt så finns det en hel hög med korkade kommentarer under artikeln: kvinnor behövs inte på maktpositioner, kvinnor som vill göra karriär borde inte skaffa barn, man borde inom eu göra allt för att eu-kvinnorna ska föda barn för att annars är det bara invandrarna som förökar sig, att mamman inte är hemma i minst sex veckor är vanvård och så vidare. Ibland så undrar jag om aftonbladet har en grupp med mentalpatienter anställda som kommentatorer.

Det är uppenbart väldigt upprörande med mammor som försöker "fly sitt ansvar" frågan är varför det inte är lika hemskt när män gör det? Största delen av de svenska männen gör ju det, de tar ytterst lite föräldraledighet och alla som någon gång har varit på ett föräldramöte vet att det vanligtvis får fem kvinnor på en man, män tar inte sitt ansvar, de gör inte sin del. En hel del kvinnor vill inte heller dela med sig av föräldraledigheten, de har missat att det slutade att kallas för "mammaledighet" någon gång på 70-talet, flera kvinnor som jag har diskuterat med häver ur sig saker som "om min man skulle försöka nalla av min mammaledighet så skulle jag skiljas och ansöka om vårdnaden" och "min man kan få vara föräldraledig när han har börjat föda barn" jag förstår inte att män ställer upp på dumheterna, att bli klassade som odugliga andrahandsföräldrar.




Vatten, vatten bara vanligt vatten

Kategori: Vardagligt

Jag ska hämta Oskar från skolan och det regnar som fan, Jag vill hellre stanna hemma och se på tv. Jag antar att det inte är en rimlig ursäkt till att inte hämta sitt barn i skolan?

Det finns egentligen inga vinnare, bara förlorare

Kategori: Genus & jämställdhet

wendela så står det att reklam som vänder sig mot kvinnor är så dålig att många nästan känner sig förolämpade. Ibland när reklam eller tidningar som vänder sig till antingen kvinnor eller män diskuteras så stör jag mig lite på att kvinnor alltid utmålas som offer, vi underskattas och fördummas av reklam och artiklar som vänder sig mot kvinnor. När folk pratar om tidningar avseda för män som sida efter sida är prydda med halvnakna tjejer som gör sitt bästa för att se lagom kåta ut varvat med någon halvsjaskig artikel om hur en flygplansmotor fungerar eller "kvinnors bekännelser" så är det fortfarande bara kvinnorna som är offer.

Reklam och tidningar som vänder sig mot män befäster ju den manliga könsrollen och förväntningarna på män i precis samma utsträckning som tidningar och reklam gör mot kvinnor.

I männens tidningar så är kvinnor heta och lättklädda, män ska vara kåta och vilja knulla, vet saker om motorer, gilla alkohol och filmer med häftiga pistoler. I tidningar för kvinnor så ska kvinnor lära sig att tolka mäns signaler, manipulera män till att göra som hon vill, lära sig att inte förnärma män genom att avslöja att hon har karriärsambitioner, kunna tiotusentls sextips, vara vacker och mån om sitt yttre och vara duktig.

Skitsmidigt, sen kan alla kåta män knulla kvinnorna som kan tiotusen sextips, hon kan manipulera honom så att hon slipper se häftiga pistolfilmer (för det är ju allmänt känt att tjejer bara gillar romantiska komedier), kvinnan bemödar sig inte att lära sig hur bilar, elektronik eller motorer fungerar för det klarar ändå mannen så bra, kvinnor bryr sig om relationer och män bryr sig om sex. Kvinnan ska vara het så att mannen ska vilja knulla henne och mannen ska tjäna mer pengar och jobba hårdare så att kvinnan har mer tid över till att sniffa på softan doftande handukar som har fått självtorka i solen.

Det finns egentligen inga vinnare, bara förlorare. När allt sedan skiter sig så sitter mannen i en bättre ekonomisk situation, kvinnan har jopbbat mindre och haft hand om barnen i större utsträckning därför får hon vårdnaden om barnen.
Han biter ihop och tröstar sig med alkohol och fler häftiga pistolfilmer. Hon gråter ut och torkar sitt snor med softlan doftande handukar.


PS: På tal om artiklar som vänder sig mot män:

Missa inte skummaste (äckligaste?) artikeln någonsin: Ligg med en feminist!

Eller varför inte den om att skaffa ett fem-i-tre-ragg?
"Det fiffiga med krogmiljö är att den i princip kåtar upp sina gäster. Där finns snygga människor, pulserande musik, raggvibrationer i luften – och så förstås alkohol. Många tjejer som aldrig i livet skulle gå hem med en kille första kvällen om de var nyktra, kan raskt ompröva den principen efter en flaska vin. Dels tappar de omdömet, dels får de något att skylla sin ”slampaktighet” på"

Konsten att vara positiv

Kategori: Tankar & funderingar

Jag hatar sån där positivitetsinställning "du kan göra vad du vill/du kan bli vad du vill/du kan ta dig vart du vill" inte för att det inte ligger en viss sanning i det, för det gör det. Jag hatar det för att det är en extremt förenklad sanning, det ska låter liksom hurtigt, uppmuntrande och enkelt, svartvitt och entonigt. Verkligheten är ju liksom varken svartvit, hurtig, enkel eller entonig.

Jag kan bli vad jag vill, ta mig vart jag vill eller göra vad jag vill, men det är en snårig skitväg fylld av en jävla massa arbete, kompromisser och uppoffringar, men det nämns aldrig i hurtbulle utropen, att du kan göra vad du vill och få allt du vill ha, men att det är i utbyte mot att du får kämpa som ett as. Enligt positivitets principen så bär du alltid ansvaret för allt positivt och negativt som kommer till dig i ditt liv, positivt tänkande löser allt. Misslyckas du och allt blir till skit så är det bara att fortsätta att le som ett spån och börja om från början. Den positiva tanken är överskattad.

Jag försöker snarare förebygga att det ska gå åt helvete än att vara optimistisk, jag försöker vara realistisk och lappa igen hålen i båten snarare än att tro att jag med viljestyrka kan få den att flyta. Jag hatar hela grejen med "kom på vad du vill göra och bara gör det!" för göra får man, varje dag, dag efter dag, igen och igen. Ibland så har jag betydligt närmre till att sätta mig i ett hörn och upprepade gånger dunka huvudet i väggen än att hålla ihop det och se det från den ljusa sidan, att jaga solen med fjärilshov är extremt tröttsamt emellanåt.





Jag gillar att leva och helst så lever jag med alla kroppsdelar intakta

Kategori: Personligt

Jag läste ett inlägg på bambis blogg som fick mig att börja fundera på om jag var oförsiktig när jag var yngre. Det var jag inte, jag har aldrig varit modig. Till och med som liten så var jag ganska feg, jag var sådär att när alla mina kompisar hade klättrat halvvägs till toppen på trädet så satt jag på första grenen en meter upp och såg ned på marken och undrade hur jag skulle komme ned utan att slå ihjäl mig. Jag har aldrig känt mig odödlig, jag har alltid känt mig väldigt dödlig. Jag säger nästan aldrig "när jag blir gammal" jag är mer inne på "om jag blir gammal" jag har aldrig brutit några armar eller ben, jag tror att min värsta skada någonsin har varit ett schysst sommarknä.

Jag har aldrig lärt mig att åka skridskor eller rollerblades för det finns inte en chans att jag skulle släppa kanten och riskera att ramla, det gör jag bara inte. När alla andra hoppar från 10:an på badhuset så nöjer jag mig med bassängkanten, det är sådan jag är och det trivs jag med. Det enda jag missar är ju chanser att bryta armar, ben eller en nacke. Jag gillar att leva och helst så lever jag med alla kroppsdelar intakta.

"jag tycker inte att man ska försöka styra så mycket"

Kategori: Genus & jämställdhet

Jag är djupt fascinerad av hur genushatar mammorna ofta slänger med meningar som "jag tycker inte att man ska försöka styra så mycket" och "jag tycker att det är fel att begränsa sina barn" man kan ju få lust att sätta sig i ett hörn och banka huvudet i väggen för mindre.

Snacka om att ha noll koll på vad man sysslar med, det är alla föräldrars jobb att styra sina barn och att begränsa där begränsningar behövs. Dessutom så är det ju faktiskt så att genushatar föräldrarna begränsar sina barn genom att smacka på dem könssterotypiska kläder och ge dem matchande leksaker, om man besitter förmågan att tänka längre än vad näsan räcker så kan man ju fråga sig vad konsekvenserna blir av det? Varför gör man så? Vad ska barnen lära sig av det? Hur påverkas barnen av det? Jag begränsar och styr Oskar ganska friskt, jag uppmuntrar till det som jag tror kan ge honom något positivt, som han kan lära sig något av, det som jag tror kan leda till större valfrihet, god självkänsla och självförtroende. Om du inte styr och begränsar dina barn så kommer dina barn att ta intryck någon annanstans ifrån, fast de flesta föräldrarna styr och begränsar sina barn, även om de själva inbillar sig att de inte gör det.

När man begränsar ett barn genom att bara ge dem könsstereotypa kläder och leksaker och kalla dem för pisslöjliga saker som prins och prinsessa så lär man dem att följa den rådande ordningen, hur ska barnen kunna se förbi det om inte ens de vuxna klarar av det? Hur fint det än låter att "folk borde se personen bakom kläderna" så gör folk inte det, en flicka som blir kallad för prinsessa och tror att det är viktigt att vara fin prinsessig kommer att agera därefter och det kommer att påverka hur hon bemöts och andra barn och många vuxna kommer omedvetet att uppmuntra det ytterligare. Att klä din dotter i klänning begränsar lika mycket som att välja att inte klä sin dotter i klänning, skillnaden är bara att det är så vanligt att välja att göra skillnad på pojkar och flickor att många inte ens reflekterar över det.

Du som tycker att det är viktigt att man ser människan bakom kläderna samtidigt som du anser att könsstereotypa kläder är viktigt, du klarar ju uppenbarligen inte ens själv av att skilja mellan kläderna och människan bakom. Kläder borde inte vara viktigt men det är det, ser du en vuxen kvinna i rosa prinsessklänning på tunnelbanan så kommer du förmodligen tro att hon är galen och ser du en man som är klädd som en uteliggare så kommer du med största sannolikhet anta att han är uteliggare, kläder spelar roll.

Jag begränsar Oskar på det sättet att jag inte tillåter honom att snöa in sin på toys r us snoppavdelning, jag uppmuntrar inte till att göra som alla andra, jag ger honom inte en spindelmannen mössa eller rori väska bara för att alla andra barnen har det, jag uppmuntrar inte till korkat flockbeteende. Jag vill att han ska lära sig att tänka själv. Jag vill aldrig att han ska känna att han behöver rata något som han vill ha på grund av att han har en snopp, jag vill att han ska vara så trygg i sig själv att han kan vara bekväm med sig själv och skita i vad andra tycker om det och det uppnår man inte genom att aktivt jobba för att passa in i mallen över hur man ska vara, jag tror på att jobba aktivt med att kräva sin rätt till att vara den man vill vara. Även om mitt barn skulle växa upp och bli precis som alla andra så vill jag att han ska vara öppen och accepterande mot dem som kanske inte alltid är precis som alla andra.

Hur som helst, det jag skulle komma fram till är att det är bara oansvariga föräldrar som inte styr eller begränsar sina barn, alla barn behöver begränsningar, alla barn behöver bli styrda in på rätt spår. Att bara anta att det kommer att hända av sig själv är att lägga ett väldigt stort ansvar på ett barn, ett ansvar som de omöjligt kan ta själva.

Att du lyckas mobba någon annan till att försöka kommer liksom varken att göra från eller till för din jobbiga eller misslyckade amning

Kategori: Om föräldrar & barn

Nu såg jag en sån där "hur har du mage att inte välja att amma???" tråd på FL (en plats som jag nu för tiden beger mig till ganska sällan) givetvis så drar hon en harang om att hon fick kämpa med amningen men kunde inte amma. Ibland så undrar jag om vissa kämpar med amningen för att det är viktigt eller om det är viktigt att alla andra ammar för att vissa har kämpat.

Hur mycket Anonym på FL har kämpat med sin amning, eller hur jobbigt det var för Lisa på hörnet att amma skiter ju jag i, om jag skulle skaffa fler barn så skulle jag inte amma för att jag trivs inte med det, jag har gjort det en gång i drygt fem månader, femhundra gånger om dagen. Jag är så färdigtestad som man kan bli. Det är något väldigt nötigt över att bli stött över att andra är så "bortskämda" att de inte ens vill försöka när man själv har haft det svårt, att du lyckas mobba någon annan till att försöka kommer liksom varken att göra från eller till för din jobbiga eller misslyckade amning.

Jag förstår och respekterar att vissa tycker att alla ska försöka, kämpa och jobba på det tills det fungerar, fine tyck så då, men på FL finns det till och med fanatiker som ger sig på enskilda personer och hackar på dem, kallar dem för egoister och ifrågasätter om de borde ha skaffat barn alls, det var en nöt som skällde på mig och skrev att jag gjorde bäst i att inte skaffa fler barn eftersom att jag inte gillar att amma. Amningen är helig, du ska inte bara göra det, du ska fan gilla det också. Bland många småbarns- och bebisföräldrar så är amningen liksom det ultimata beviset för att du är en bra förälder som älskar ditt barn tillräckligt mycket, bara föräldrar som bryr sig lite mindre om sina barn avstår från att amma. Väldigt fiffigt sätt att sätta sig över andra och klappa sig själv på axeln.

En hel del som som man får veta får man ont av

Kategori: Om föräldrar & barn

Det finns en artikel på wendela om en mamma som har sagt upp kontakten med sin son för att han är sverigedemokrat. Jag skulle inte kunna säga upp kontakten med mitt barn för att han tyckte annorlunda. Fast det finns massor med hemska saker som jag inte vill att Oskar ska bli, sverigedemokrat, homofob, moderat, kristdemokrat, rasist, fördomsfull eller religiös, att han ska bli rasist eller nazist behöver jag knappast oroa mig för, jag tror inte att han vill bli sveriges mest solbrända nazist.

Det finns nog egentligen ganska mycket han skulle kunna göra som inte skulle göra mig skitglad, om han skulle gifta sig med en plastig bimbo (i kyrkan, hemska tanke) som var obotligt korkad och skaffade en massa barn som de gav sveriges mest könsnormativa uppfostran, snacka om besvikelse! När man uppfostrar sina barn så hoppas man ju givetvis på att de ska ta till sig av de värderingar som man försöker lära ut, att de ska bli precis så bra människor somman vill att de ska bli, helst bättre än vad man själv är. Fast jag vet ju själv att jag har gjort en hel uppsjö med val som mina föräldrar kanske ibland har uppskattat lite mindre. Fast de mest grundläggande värderingarna sitter nog i, bortsett från de som är religiöst inspirerade.


Anledningen till varför facebook plötsligt blev intressant

Kategori: Vardagligt

Jag: ******** pojkvän ser ju ganska bra ut....

Emma: Bra?! Han är typ skitsnygg!

Jag:
Ok, jag vet! Jag brukar typ kolla på hennes facebook profil enbart bara för att hennes pojkvän är så het. Kan man säga det "asså jag brukar kolla in din facebook bara för att din pojkvän är så jävla snygg"?

Emma:
Haha! nae alltså, jag tror inte att det är någon bra idé.

Fashionsense

Kategori: Oskar

Vi ska gå till coop så Oskar fick klä sig själv, han kom springandes i rosa t-shirt, svart munkjacka och slips och skriker samtidigt som han springer emot mig "NU SER JAG UT SOM EN DAM VA!?".

Det är skillnad på egoism och välvilja

Kategori: Genus & jämställdhet

Nyss så läste jag ett några dagar gammalt inlägg i Bambis blogg, en tjej på tåget kallade hennes dotter prinsessa och hon tog det inte riktigt som en komplimang. En hel del av folket som kommenterar på inlägget vill inte riktigt gå med på att det är ok att inte ta det som en komplimang.

Väldigt många av de där kommentarerna gör mig jävligt frustrerad, inte för att de tycker annorlunda, utan för att de inte kan acceptera att en del föräldrar inte håller på och prinsessfjollar sina barn. Jag ser inte ordet prinsessa som en komplimang, raka motsatsen, det är ofta föräldrar som uppmuntrar sina döttrar till att bli passiva våp som kallar sina barn för prinsessa, de vill ha små flickor i klädda rosa som snurrar runt och jagar sin egen svans, sådär som bara riktiga flickor gör. Jag hatar diskussioner om "riktiga" pojkar och flickor, jag hoppas av hela mitt hjärta att att mitt eller mina barn kommer att bli riktigt mysslyckade som riktiga män och kvinnor men lyckade och lyckliga som människor, det är vad jag hoppas på.

Du kanske tror att du uppfostrar dina söner och döttrar för att de ska passa in i könsnormen för deras skull, för att de inte ska bli mobbade eller annorlunda, för att de kommer att må bra av att bli som alla andra män och kvinnor innan dem, men jag tror att du bedrar dig själv, du gör det för att du ska slippa skämmas, för att du är beroende av att dina barn blir normala, för att du inte vill vara annorlunda. Att vara en bra förälder att att frågasätta, tänka själv och dra egna slutsatser, sen kanske du inte kommer fram till samma sak som mig, och det är självklart helt okej och det är så det ska vara, men hur ska man uppmuntra till eget tänkande, att få sina barn att ifrågasätta och skapa sig sin egen världsbild när mamma och pappa brister kraftigt själv inom de områdena?

Att pracka på sina barn att de ska vara riktiga pojkar eller flickor är inte att låta barnen utvecklas i sin egen takt och att låta dem utveckla sin egen personlighet, det är att pressa ned sittbarn i en färdig form och ta ifrån dem möjligheten att bli den människa som de hade kunnat bli. Att gå runt och kalla sitt barn prinsessa kanske verkar harmlöst, men hur du blir behandlad och vad du blir kallad påverkar i allra högsta grad vem du blir. Ordet prinsessa kommer inte utan värderingar och förväntningar, det förstår nog varje normalintelligent människa, prinsessor är lunga, fina, vackra, försiktiga, vänliga och behöver nästan alltid räddas, helst av en man.

Det läggs så jävla mycket vikt vid hur viktigt det är att känna sig fin, kvinnlig och feminin, jag vet inte hur alla andra ser på mig men jag personligen går ju inte runt och känner mig kvinnlig hela dagarna, feminin känner jag mig faktiskt aldrig, jag är människa, det viktigaste för mig är att vara en bra mnänniska, att jag kan själv, att jag är empatiskt, öppensinnad, intelligent, vänlig och att jag kan stå upp för mig själv och det jag tror på, att jag är kvinna är bara en av alla tusentals saker jag är, det kommer aldrig att få definiera mig som människa för jag är och kan betydligt mer än så.

Små prinsessor växer upp till vuxna prinsessor, men som vuxen så har du ingen användning för dina prinsessegenskaper, att du behöver bli räddad, att du är feg, fin och mesig kommer att ligga dig i fatet, prinsarna och ickeprinsessorna kommer att sko sig på din bekostnad och till prinsessorna kommer bara smulorna att finnas kvar.

Jag kan inte för jag är kvin...

Kategori: Genus & jämställdhet

aftonbladet/wendela så står det om kvinnor som använder sitt kön som ursäkt för att de är kassa bilförare, för att slippa fånga insekter eller parkera bilen och annat skit. Jag har hört det i verkligheten, tjejer som inte vill måla, skruva upp hyllor eller fickparkera, de antar per automatik att män kan det bättre, med eller utan tidigare erfarenhet, män bara kan det automatiskt bättre bara för att de har en penis, tydligen.

Jag har jättesvårt att förstå mig på "hjälp mig, jag är tjej och kan inte" jag brukar liksom alltid försöka själv först, så länge jag inte riskerar att skada mig själv eller någon annan så försöker jag själv
, kommer det en "välmenande" man och försöker hjälpa mig (rycka ifrån mig sakerna för att visa att han kan bättre med andra ord) så blir jag sur och känner bara, men släpp för fan är du dum i huvudet jag håller ju på här, jag kan själv. Man lär sig ALDRIG om man inte försöker, män kan ofta bättre än kvinnor när det kommer till saker som folk förväntar sig att män ska kunna, just bara för att folk förväntar sig det och dumpar av det på dem så de3 är heltr enkelt tvungna att lösa det efter bästa förmåga. Jag kan också lösa det efter bästa förmåga, och det kan du med.

Min mamma har inte hållit på och fjollat sig och bett min pappa om hjälp med allt, hon kan lägga golv, borra upp hyllor, måla väggar, skruva ihop bokhyllor, mörda spindlar, fickparkera och köra bil lika bra (bättre?) som vilken man som helst. Det är bara våp som inte klarar av att reda sig själva, som måste be om hjälp med saker som vilken icke utvecklingsstörd människa som helst skulle kunna lära sig på ett kick.

Det får mig att tänka på en husvagnssemester (ja, mina päron tyckte att husvagn var en bra idé, jag höll inte med) när min pappa skulle programera in tv-kanalerna på husvagns tn:n, han försökte och försökte men han fick inte riktigt till det, till slut blev han skitsur och skulle gå ut ur husvagnen, jag frågade om jag fick testa och han bara väste "tror på allvar att DU kan klara det där när jag inte kan?". Tji fick han för det kunde jag, ganska snabbt till och med. Han såg inte riktigt imponerad ut när jag berättade det, inte så värst glad blev han heller. Men han sa tack. Flera timmar senare. Han hade inte behövt säga något alls, jag gottade mig ändå kungligt åt att jag kunde men inte han. Det roar mig fortfarande när jag tänker på det.

Frukostsnigel

Kategori: Vardagligt

Mitt barn äter frukost lika snabbt som en försenad snigel ungefär, speciellt de dagarna när han ska till skolan. Jag försöker stressa honom lite så att vi kanske kan få det avklarat på 15-20 minuter istället för på dubbla tiden.

Det lustiga är att Oskar äter alltid skitsnabbt, han slänger i sig maten, frukosten på helgerna bara flyger ned med en jävla fart. Men allt som äts innan skolan, ska tydligen ätas långsamt (gärna så pass att man nästan kommer för sent).

En kal apa med extra päls

Kategori: Sex & kroppsligt

Jag läste precis en sån där härlig kommentar "men åh, det är jätteäckligt med hår, herregud hur jobbigt är det att raka sig under armarna när man duschar?". Jag har läst liknande saker flera gånger, folk som tycker att det är ohyfsat, äckligt och att de som inte rakar sig är lata. Varför tror folk att de har med att göra vad andra gör med sina kroppar? Jag är rätt flitig rakhyvelsanvändare, men inte fan kräver jag av omgivningen att de ska anpassa sig till mina preferenser.

Det är helt okej att inte tycka att det är snyggt med kroppshår, alla gillar olika, vad du tycker om kroppshår och vad du gör med ditt eget, det skiter jag faktiskt i. Men när man tror att man har rätt att kräva av andra människor att de ska anpassa sig efter ens egna smak och tycke, då tror man lite väl mycket om sig själv. En annan favorit är ju att tycka att tjejhår är äckligt men killhår är normalt och helt acceptabelt, det kan man självklart tycka om man vill, men det bevisar ju ganska tydligt att man inte är den snabbaste indianen i kanoten.

Mest intressanta är faktiskt de som känner sig manade att lätta sitt hjärta "Asså, du får göra som du vill, men jag tycker att det är svinäckligt att inte raka sig under armarna" vad fan är grejen med det?
Det hör liksom till normalt folkhyfs att man inte ränner omkring och säger precis vad man tycker bara för att det dyker upp en person som inte stämmer överrens med det man är van vid. Jag undrar om det är ok om jag är "ärlig" och säger "Jo men alltså, du får ju vara hur smal du vill men jag tycker ju att det är jävligt vidrigt att se ut som du" eller "du får göra som du vill, så klart, men jag tycker att silikonpattar är skabbiga, du ser ut som ett billigt luder, du äcklar mig"?

Sen måste jag säga att det är något grymt komiskt över att predika om kroppshårets äckelfaktor och kräva att andra ska raka sig för att annars är de "ofräsha" och sedan använda löshår, jag får inte ihop det alls. Du skäller alltså på andra över att de inte avlägsnar sitt kroppshår samtidigt som du slaskar på någon annans hår på din egen kropp.

Trimma ditt eget, skit i alla andras.

Här vill inte ens dammråttorna bo

Kategori: Vardagligt

Det ser ut som ett jävla helvete hemma hos mig glas på bordet, disk i köket, kläder på golvet, skor i hela förbannade hallen, ett badrum som skriker efter sanering och grus från en halvrutten avkomma som alltid går in med skor trots att jag praktiskt taget har jagat ut honom i hallen igen femhundramiljoner gånger. Hur fan kan det bli så förbannat stökigt på 3 dagar?

Nu måste jag orka städa, diska och laga mat. Det låter mer tilltalande att lägga sig ned och vänta på att jag ska självdö.

Mindre smickrande

Kategori: Personligt

- Jag läser hyresgästföreningens tiding, alla sidor, ibland så råkar jag till och med läsa reklamen. Jag tycker att den är bra och blir lite glad när jag ser den på hallgolvet.

- Jag ser på tv-serier som med största sannolikhet har 14-åriga flickor som målgrupp. Att äta glass och glo på gossip girl och pretty little liars är bättre än julafton.

- Jag läser födda/döda/gifta uppslagen i lokaltidningen och skrattar åt fula barn, fula människor som gifter sig med varandra och blir lite rädd för att dö varje gång någon som är född efter 1980 har dött.

- Jag dricker vatten typ en gång i veckan, annars så dricker jag bara cola light.

- Jag ljuger för mitt barn, när han inte vill äta något så säger jag bara "nej men alltså, det här är speciella barn-salami/barn-broccoli/barn-mackor" och han går på det varje gång och blir skitglad över att vi köper speciella barnsaker.

- Jag är ruskigt självgod. Men det är mest bara för att jag alltid har rätt, är jävligt intelligent, alltid vet bäst och aldrig gör fel.

- Jag har har hår på mina tår, långa riktiga aphår, förut så tyckte jag att det var pinsamt och jag tog bort det, nu är jag mest fascinerad över det och ibland när jag kollar på tv så friserar jag mitt tå-hår.

- Jag och en person som får förbli anonym har roat oss med att chatta med gubbäckel och låtsats att vi är småtjejer i 12-13 års åldern sen har vi tagit deras mailadresser, lagt till dem på msn och låtit dem skriva en massa peddoäckel och sedan hotat dem med att avslöja dem som de pedofiler de är (humor på ganska låg nivå, samtidigt som man skrämmer skiten ur dem). En hobby som jag skaffade mig redan som 12-13-åring.



Att resa sig och gå säger ibland mer än 1000 ord

Kategori: Samhälle

Har någon missat den här nyheten? Biskopen Eva Brunne talade om främlingsfientlighet och rasism, då reser sig sverigedemokraterna och går därifrån, sen hävdar att de känner sig kränka och ja, den vanliga gamla offervisan.

Där snackar vi om att göra ett statement, att ta avstånd ifrån jämlikhet och människors lika värde, en protest mot att rasism och främlingsfientlighet skulle vara fel. Skandal kan man kalla det, ganska oväntat skulle jag vilja säga. Jag tar det som att de erkänner och bekräftar precis det som folk brukar säga om dem, de är ett halvdant organiserat gäng iklädda folkdräkter med rasistiska, homofobiska och människofientliga baktankar.

Biskop Eva Brunne talade om främlingsfientlighet.

Då lämnade Sverigedemokraterna gudstjänsten i Storkyrkan.

Orättvisa?

Kategori: Samhälle

När jag har läst kommentarer under artiklar på tex aftonbladet så har jag hittat en ny rolighet, SD väljare som tar varje chans och påvisa att de har det lika hemskt som de utsatta som det skrivs om "vadå, alla bryr sig om när någon säger bög, men att folk som gillar SD inte blir respekterade, det skiter ni i" typ. Men starta en jävla kampanj då era gnälliga jävlar "I love rasister" eller "Hitler was my homeboy" så väntar jag med stor spänning på att se hur många som ansluter sig.

Hemmaman sökes

Kategori: Genus & jämställdhet

På tal om hemmafruar, jag skulle gladeligen ta mig en hemmaman, en man som tag hand om barn, dammsög, skrubbade och strök tvätt, självklart så skulle han också få gå på alla tråkiga barnsaker och aktiviteter som jag inte gillade, han skulle få hålla ordning på räkningarna, viktiga papper och blanketer, kasta sopor och se till att maten stod på bordet när jag kom hem. Själv skulle jag jobba och sen leka lite med barn och sen lata mig.

Jag skulle gärna ta mig en hemmaman av den enkla anledningen att det är ett otacksamt jävla skitjobb att sköta hushållet, det är tråkigt, tidskrävande och bringar absolut 0:- i inkomst, att vara duktig på att skrubba en diskbänk eller byta en skitblöja ger mig ingenting, vilken jubelidiot som helst kan lära sig det utan vidare ansträngning. Jag pluggar på distans och jag är den som städar, betalar räkningar, kastar sopor och sköter alla Oskar-relaterade saker, och ärligt talat, det ger mig inte ett skit. Det är fruktansvärt understimulerande att bara göra saker som kräver minimal tankeverksamhet hela dagarna.

Jag försökte erbjuda Rodde att han kunde få bli hemmaman när jag har pluggat klart och skaffat mig ett riktigt jobb men han nappade inte, han tyckte att det lät tråkigt. No shit.


Egentligen så är det konstigt att det inte finns fler män som vill vara hemma, även fast att man har en massa skit att göra varje dag så har man ju ändå mer fritid varje dag än en person som heltidsarbetar, är det för att normen säger att mannen ska vara "familjeförsörjaren", för att alla män tjänar mer än kvinnor (den kan man ju avfärda omgående med tanke på att det är bullshit) eller för att män vet att det är ett otacksamt jävla skitjobb?

På tal om vem som tjänar mest, jag kan ha fel nu, men jag tycker att det oftast verkar vara kvinnor utan utbildning eller kvinnor som har yrken med kassa löner som suktar efter hemmafrulivet, är det därför som kvinnor vill vara hemma? För att arbetet är otillfredsställande och dåligt betalt, att man kan vara hemma istället för att tiden på jobbet inte ger lön för mödan?

Kyle XY

Kategori: Tv-serier

Igår så såg jag sista avsnittet av Kyle XY (ja det är en serie som typ vänder sig till 16-åriga småtjejer, men jag gillar den) naturligtvis så var det så att det inte finns något slut på serien för att idioterna på abc family bestämde sig för att lägga ned serien mitt i en säsong, fan vad det är frustrerande med serier utan ordentliga avslut. Nej det värsta är faktiskt att den där serien slutar med värsta cliffhangern, sen är det bara slut. FRUSTRERANDE!!!

Varför kan de inte bara ta sig ett ynka avsnitt och i alla fall reda ut det så gott det går? Kyle XY är underhållande och värd att se om man inte har något emot livslång undran över vad som hände sen (nej, jag kommer inte att kunna släppa det).

Hur många har du?

Kategori: Tankar & funderingar

En sak som jag aldrig har riktigt förstått, folk som har typ 375 vänner på facebook, är de vänner med typ varenda kotte som de någonsin har träffat? Granntanten, koridorstädaren från mellanstadiet och den trevliga kassörskan på ica?

Ovanför min vännerlista så står den blygsamma siffran 83, och då har jag 5 vänner som jag aldrig har träffat (typ bloggfolk), och 45 personer som jag inte direkt har haft någon form av kontakt med på det senaste decenniet. Är jag socialt efterbliven som inte har en umgängeskrets på 200-300 pers eller är det folk som har flyttat mycket/varit extremt ambivalenta och bytt utbildning 10 gånger och har megamånga klasskamrater? Eller så kanske de jobbar på ett ställe med företagspolicy att alla anställda ska vara vänner med med alla anställda på hela koncernen? Eller något.

Rashygien

Kategori: Tankar & funderingar

Jag vill ha en hund, inte just nu men om ett tag, jag vill ha en labrador eller en labradoodle (korsning mellan labrador och pudel, typ) så jag började läsa lite om labradoodle för att se vad det var för något, eller först läste jag om den, sen ville jag ha den, ja ni fattar nog. Nu är labradoodle inte en riktig ras och när någon frågar efter dem så går rassnobbarna i taket.

Många är ganska fientligt inställda mot blandrashundar, jag förstår inte riktigt varför. Att dra upp hälsoaspekten är ganska populärt, och ganska dumt med tanke på att många renrasiga hundar är framavlade så att de har ganska stora hälsoproblem, ryggar som kutar, kassa bakben, hudveck som blir inflamerade och ögonbrynsfläsk som hänger iför deras ögon, synproblem och kassa ringmuskler men det är tydligen ok, bara det är renrasigt. Jävla hundsnobberi. Vissa hundägare är med hundar som bebissnobbar är med sina jävla bugaboos (eller vad fan det nu heter).

Patetiska ynkliga utsatta lilla man

Kategori: Genus & jämställdhet

Jag har ganska länge irriterat mig på hur vissa ämnen väcker vissa patetiska mäns självömkan, ämnen som våldtäkter och rädslan för att bli våldtagen om man inte passar sig, kvinnor och tjejer som blir tafsade och antastade på krogen och på vägen hem, kvinnomisshandel och andra kränkningar som kvinnor blir utsatta för. Där finns de, männen som känner sig kränkta, förnedrade och avvisade alltid redo att redogöra för att allt är kvinnans fel, det är hon som vill ha ilskna elaka män som vill slå, det är hennes fel att snälla killar måste slåss, kvinnor kränker honom på krogen och förnedrar honom, aldrig får han knulla hur mycket han än försöker, det är därför män antastar, tafsar och våldtar, för att det finns kvinnor som säger nej och det är kränkande. Snälla killar går i mål sist, det vet alla liksom.

Oftast så dryper deras kommentarer och inlägg av kvinnoförakt och självömkan, de tror på allvar att de är världens finaste killar som har fallit offer för den onda kvinnan som vill bli kränkt och förnedrad av hårda och elaka män, och det är hennes fel att de måste ta efter den elake mannen för att de också ska få dippa kuken någonstans, någon gång. Jag tror inte att de där självutnämnda snälla mespropparna till kvinnohatare egentligen är särskilt snälla, de vill inte träffa någon att ha ett meningsfullt förhållande med, det är inte kärlekskranka goa killar med mycket kärlek att ge, de är kvinnohatande äckelpäckel som drömmer om att få trycka den i 2:an på en tjej som är för full för att säga nej samtidigt som han drar henne i håret och smiskar henne lite lagom hårt för att det ska lämna röda handflator på hennes bakdel, den "snälle mannen" är egentligen en mesig och patetisk mupp som är frustrerad över att kvinnor har rätt att avfärda honom och använda sig av det alldeles för välbekanta ordet nej. Han vill spela ut sina inövande porrsekvenser snarare än att älska och bli älskad tillbaka. Våldtäktsman in training, och inget annat.

Den snälla och patetiska kvinnohataren hatar kvinnor för att han har blivit ratad, jag har aldrig stött på en kvinna som hatar män av samma anledning, oftast så är det snarare så att det är just den snälla och patetiska kvinnohataren hon hatar, mannen som inte kan ta ett nej, som ovälkommet nyper tag i hennes bak eller bröst, som inte ger sig av efter att ha blivit avfärdad, han som hittar henne på vägen hem och fortsätter att försöka. Ingen kvinna gillar en man som tror att hennes vajayjay har fritt inträdde för alla som vill in.

Min absoluta favorit är de männen som hävdar att kvinnorna har övertaget, på krogen så är det kvinnorna som styr och klämmer på all makt, bara för att det är kvinnorna som har fittor och det är de som avgör vem som får tillträde och vem som inte får det
. Den patetiska kvinnohataren tycker att det är orättvist att kvinnor bestämmer vilka som ska få komma till och vilka som inte får det, ja gud vad orättvist det är att till och med kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar. Jag har aldrig riktigt fattat resonemanget, resonerar man så då utgår man ifrån att precis alla killar vill hitta någon på krogen att knulla och att tjejerna sen går runt och väljer ut den som de anser vara lämpligast (sen finns det ju vissa riktiga bitterfittor som inte vill knulla alls, som bara är ute för att ha kul, det är förmodligen de kvinnorna som kvinnohataren hatar mest). Med tanke på att det inte alls fungerar så är det inte konstigt att den patetiska kvinnohataren blir frustrerad och känner sig orättvist behandlad, han har ju tagit en kölapp och ställt sig i en kö som inte finns.




Min lillebror säger:

Kategori: Vardagligt


"Könssjukdomar är som pokemon, man är inte cool förens man har alla"